Fullkorn: ett rent hel-vete i vardagen : En studie om fullkornskonsumtion bland vuxna mellan 18–44 år i Sverige

SAMMANFATTNING Introduktion: Endast 12 procent av befolkningen i Sverige konsumerar den rekommenderade dagliga mängden av fullkorn regelbundet. Lägst konsumtion observeras bland vuxna i åldern 18–44 år. Fullkornsintag kan studeras genom Health Action Process Approach (HAPA), en modell för att granska motiverande och viljedrivna processer som bidrar till olika hälsobeteenden. Syfte: Studiens syfte undersöka self-efficacy, riskperception, planering och förväntat resultat i relation till konsumtion av fullkorn hos vuxna i åldern 18-44 år. Metod: Tvärsnittsstudie. Insamling av data har övervägande skett inom Uppsala och Stockholm, genom en digital enkät. Svar analyserades från totalt 67 deltagare, på frågor om fullkornsintag och mekanismer kring fullkornskonsumtion, utarbetade i enlighet med HAPA-modellen. Enkäten innefattade svarsalternativ av typerna flerval, graderingsskalor och fritextsvar. Resultat: Deltagarna ansåg sig själva besitta self-efficacy och kapacitet att hantera hinder, så länge det eftersträvade hälsobeteendet inte medför en högre kostnad eller svårigheter att implementera beteendet i deras vardagliga rutin. Trots detta planerade endast 20 % av dem sitt intag av fullkornsprodukter. Fullkornsgröt utgjorde den största och mest frekventa källan till fullkorn, följt av mjukt fullkornsbröd. Majoriteten av deltagarna var omedvetna om potentiella hälsorisker relaterade till bristande fullkornskonsumtion. Insamlade resultat visar att 75 % av deltagarna inte nådde upp till aktuella rekommendationer kring fullkornsintag. Slutsats: Bristande medvetenhet kring hälsorisker förknippade med ett lågt fullkornsintag samt otillräcklig planering förefaller vara ett betydande hinder för målgruppens konsumtion av fullkorn. Överlag ansåg sig deltagarna besitta self-efficacy och kapacitet att hantera hinder enligt HAPA, denna tro på self-efficacy avspeglades dock inte av individernas fullkornskonsumtion.