Att lära för livet : prov som lärandestrategi

Devisen att vi lär för livet, inte för skolan, får inte hamna i bakgrunden vid olikaexaminationstillfällen. Idag har forskningen kommit att alltmer betona det positiva med att se prov och uppgifter som ett unikt tillfälle att lära sig (jfr t.ex. Bailey 1999 och Erickson 2013). Provet blir på så sätt inte slutpunkten, utan snarare en lärandestrategi i processen mot att uppnå kursmålen. Den här studien syftar till att undersöka om ökad studentinkludering i form av kamratgranskning kan upplevas som mer effektiv för inlärningen än traditionellt rättade uppgifter. Kamratgranskning är en del i konceptet peer learning. Forskare som Boud (2001) framhäver många fördelar med konceptet, från att läraren kan avlastas till att studenterna får en chans att lära från varandra. Den föreliggande studiens empiriska material består av en enkätundersökning där en studentgrupp fått utvärdera två inlämningsuppgifter de gjort. Dessa uppgifter var likvärdiga, med undantag av att den ena följdes upp genom kamratgranskning, den andra genom rättning av läraren. Förutom att ge en inblick i hur studenterna själva ser på fördelar och nackdelar med de olika formerna av återkoppling och bearbetning, ger undersökningen också en indikation på hur de två formerna styr studenternas sätt att konceptualisera och arbeta med rättningarna.