Parents in child custody disputes : Why are they disputing?

Trots att det under lång tid har funnits samhällsinsatser för att hjälpa föräldrar att lösa konflikter om vårdnad, boende och umgänge är området relativt outforskat. Aktuella forskningsöversikter visar att det finns ett behov av en fortsatt kunskapsutveckling. Det saknas exempelvis en differentierad kunskap om vilka föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter och om deras konflikt. Vårdnadskonflikter är ett ökande samhällsproblem. Sedan 2006 har antalet inkomna stämningsansökningar till tingsrätt om vårdnad, boende och umgänge om barn, ökat med 35 %. Det innebär att cirka 7 000 barn årligen i Sverige upplever att deras föräldrar strider i domstol. Av föräldrabalken framgår att domstol ska fatta beslut i dessa frågor, utifrån barnets bästa. Bäst för barn med särlevande föräldrar anses två samarbetande föräldrar med låg konfliktnivå vara. Erfarenheter från professionella aktörer och föräldrar visar att detta sällan uppnås. Konflikterna förblir många gånger olösta och ökar risken för känslo- och beteendemässiga störningar hos barn. Handläggningsordningens oförmåga att hjälpa barn och föräldrar i vårdnadskonflikter har bidragit till att det startas projekt i utvecklande syfte. Under senare år har en norsk modell för medling i vårdnadstvister, Konflikt och försoning, och en amerikansk modell med stödpersoner för föräldrar i konflikt, Parenting Coordinator, införts i nio kommuner och vid tre tingsrätter i södra delen av Stockholms län, utan vetenskapligt inhämtad kunskap om modellernas effekter i en svensk kontext. Detta projekts övergripande syfte är att fylla inomvetenskapliga kunskapsluckor om föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter, deras konflikt och behov av stöd från samhället för att sänka konfliktnivån och öka samarbetsförmågan. Därutöver syftar projektet till att undersöka i vilken utsträckning domstols handläggning samt modellerna Konflikt och försoning och Parenting Coordinator har en konfliktreducerande och samarbetsfrämjande effekt. Projektet genomförs i två delstudier. Den första är en deskriptiv studie som syftar till att kartlägga föräldrar som utvecklat en vårdnadstvist och deras konflikt. Resultaten från kartläggningen förväntas kunna ligga till grund för en differentiering av föräldrar och deras konflikt. Den andra delstudien är en tredelad effektstudie av domstols handläggningsordning samt av modellerna Konflikt och försoning och Parenting Coordinator avseende deras effekt på konfliktutvecklingen och föräldrarnas samarbetsförmåga. Result