Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020

Abstrakt: Artikeln belyser utbildningsvillkoren för de svenska gymnasieungdomar som våren 2020 fick genomföra sina sista månader i gymnasiet som distansstudier när skolorna hade stängts efter utbrottet av Covid 19. Studien genomfördes genom insamlande av skrivna berättelser samt genom en webbenkät med frisvar under ungdomarnas sista tid i gymnasiet och genererade redogörelser från 87 elever i olika regioner i Sverige, såväl från elever inom högskoleförberedande program och inom yrkesprogram. Syftet med studien var att med elevperspektiv som utgångspunkt belysa hur utbildningen förändrades och genomfördes, och med hjälp av elevers utsagor och berättelser om sin vardag och oro också få en djupare förståelse för deras situation under denna period. Två teoretiska ramverk har använts för att analysera studiens resultat: teorin om praktikarkitekturer samt Illeris teori om lärandets dimensioner. Artikelns struktur bygger på resultat och analys utifrån följande frågor: •Hur ser en typisk skoldag ut för dig under vt 2020? •Vilken är det svåraste delen för dig att hantera under en typisk skoldag? Vilken är den lättaste? •Hur har dina lärare och din skola hjälpt eller stöttat dig i dina studier? •Har dina samtalsämnen med dina vänner ändrats under denna period när ni inte har varit i skolan? På vilket sätt? •Vad har din största oro varit under denna tid som är? I artikeln finns många citat för att synliggöra innebördsrikedom. Citaten är på svenska och på engelska, eftersom eleverna hade möjlighet att skriva på dessa två språk. Utsagorna ger starka bilder och fördjupade inblickar av hur många kämpar med nedstämdhet, oro och stress och hur de kämpar med att handskas med sina studier och sina ambitioner om studieresultat ”alone-and-online” – och ofta i sängen. När utbildningen omorganiseras till distansstudier blir uppgifter och eget ansvar centralt. Emedan en del beskriver hur lärarna försöker hjälpa dem, framkommer också hur den omedelbara möjligheten till respons inte finns där och hur det påverkar deras möjligheter till lärande. Det finns också exempel på elever som inte fått svar på frågor som de ställt till lärare. Här framskymtar olika aspekter av maktlöshet. De flesta uttrycker också hur de saknar sina klasskamrater, något som de kanske inte förut värderat på samma sätt, då de tagit den för given, och värderar kamraternas betydelse för sitt lärande och lärandets drivkrafter. De inblickar vi får från dessa elever ser vi som särskilt angeläget för lärare och lärar