Att tänka på vid neuroradiologisk diagnostik av gravida och ammande: Om datortomografi, magnetkamera och kontrastmedel [Conditions for performing CT and MRI scans in pregnant and lactating patients]

Many women are pregnant during several percent of their lives. Occasionally, there is a need for neuroradiological examinations during pregnancy or lactation. In our clinical work, we regularly see that female patients are being withheld relevant diagnostic scans during pregnancy, due to insufficient knowledge or an unbalanced comparison between benefits and risks. This article describes the current knowledge regarding conditions for performing CT and MRI scans in pregnant and lactating patients, including the use of contrast media. PET scans and reactions to contrast media are briefly mentioned, but interventional radiology is not discussed. Många kvinnor är gravida under flera procent av sina liv. Sjukdom kan inträffa i olika livsskeden, även un der graviditeten, och de flesta har då av naturliga skäl en ökad hälsomedvetenhet. Ibland behövs radiolo gisk diagnostik under graviditet eller amning, trots eventuell oro för strålning och andra potentiella ris ker. Återkommande ser vi i vårt arbete som radiologer att gravida undanhålls medicinskt berättigade under sökningar, ibland på grund av okunskap eller en skev bedömning av undersökningens risker. Osäkerheten ligger inte bara hos patienterna utan även hos många remittenter och radiologer. En sannolik orsak till att många läkare är osäkra kan vara att den nödvändiga informationen har funnits utspridd mellan olika käl lor och därmed varit svår att överblicka. Denna arti kel syftar till att samla informationen och göra den tillgänglig. Det kan också vara svårt att värdera risker med stråldoser eftersom det kräver vissa förkunska per, och det finns inte sällan en psykologisk drivkraft för att minimera risker för fostret, vilket kan utgöra en målkonflikt gentemot den gravida patientens hälsa. Vi som författat den här artikeln arbetar på oli ka sätt med radiologi och representerar bland annat Svensk förening för neuroradiologi (SFNR), Svenska alliansen för magnetkamerasäkerhet (SAMS) och kon trastmedelsgruppen inom Svensk förening för medi cinsk radiologi (SFMR). Syftet är att öka kunskapen om dessa frågor bland läkare och att bidra till att gra vida och ammande som har behov av neuroradiolo gisk dia gnostik får en korrekt och berättigad under sökning. Artikeln fokuserar på neuroradiologisk diagnostik med datortomografi (DT) och magnetkameraunder sökning (MR). DT utsätter patienter för joniserande strålning, vilket MR inte gör. Dessutom används olika sorters kontrastmedel (KM); vid DT används jodkon trastmedel (