Skolan och kosten: En kartläggning av skolmåltidsverksamheten i 11 kommuner : Umeå kommun

Syftet med projektet Skolan och Kosten har varit att utifrån en kartläggning och analys av kommunernas och skolornas målsättning ellerviljeinriktning belysa elevernas matsituation i stort i landet samt betydelsen av skollunchen i synnerhet. Vidare att kartlägga hur och vadeleverna äter samt synliggöra de elever som avstår från skolmåltiden och varför man gör det. I undersökningen deltog 78 högstadieklasser fördelade på 11 kommuner och sju län. Undersökningsinstrumenten, som utgjordes av enkäter, dagböcker, intervjuer, checklistor, observationer och fotografering, testades vid en förstudie i Skellefteå kommun. I Umeå kommun deltog inom huvudundersökningen fyra högstadieskolor: Hagaskolan, Ålidhemsskolan, Vasaskolan och Sävar skola. Totalt ingick 11 klasser med277 elever och föräldrar. Under en vecka registrerades allt vad eleverna stoppade i sig. Därtill kom en omfattande information via bl a enkätfrågor till elever och föräldrar om måltidsmönster och attityder till kost och mathållning. Intervjuer har genomförts dels med kommunansvariga: skolstyrelsens ordförande, skoldirektör, ekonomiföreståndare och skolkamrer om kommunens policy beträffande skolmåltidsverksamheten, dels med skolpersonal; rektor, måltidspersonal, lärare och skolsköterska om skolmåltidens funktion och utformning vid den lokala skolenheten. Resultaten visade bl a att vid 34 procent av samtliga undersökta skolluncher åt man inte någon eller endast en liten portion av huvudrätten vid skolmåltiden. Variationerna var stora inom veckan beroende på huvudrätt. Utebliven huvudrätt kompenserades i huvudsak genom konsumtion av sallad och/eller smörgås och mjölk, men även genom besök vid närbelägna kiosker och hamburgerbarer. Mönstret varierade även mellan skolorna, så t ex åt eleverna vid Sävarskolan betydligt oftare en normal eller stor portion (ca 75 procent) än eleverna vid Hagaskolan (ca60 procent). Betydelsen av en distinkt målbeskrivning för kommunens skolmåltidsverksamhet framkom bl a i många av intervjuerna. En sådan målsättning skulle innehålla ställningstaganden i en rad väsentliga frågor som t ex näringskvalitet (inkl specialkoster), miljöaspekter, skolmåltiden som pedagogisk resurs (inkl schemafrågor), elevinflytande m m.