Utredning Regnbäddssubstrat

Denna utredning är resultatet av ett samarbete mellan RISE och Nacka kommun och undersöker regnbäddssubstrats kvalitet och påverkan på regnbäddens förmåga att rena dagvatten. Fokus har varit på eventuellt läckage av kväve och fosfor från ingående fraktioner av biokol och kompost i substratet. Ett syfte med denna utredning har varit att identifiera vilken ingrediens, kompost eller biokol, i substraten som ger störst tillskott av lakningsbar näring till regnbäddar. Ett annat syfte har varit att göra en näringsbalansberäkning för att se hur några vanliga tillsatser av biokol och kompost i regnbäddssubstrat balanseras av vegetationens näringsupptag, i det här fallet träd, i en fullskalig regnbädd. En beräkning av i vilken utsträckning näringstillförsel via dagvattnet kan balansera ett träds upptag av näring gjordes också. Målet har varit att ta fram underlag för lämpliga substratblandningar för regnbäddar med träd. Hypotesen har varit att det finns en potential att minska tillförseln av näringsrika material i regnbäddar, utan att det därför blir för näringsfattigt för vegetationen. Studien genomfördes genom upprepade laktester på tre olika biokol och tre olika komposter från tre olika leverantörer. Kväve och fosfor analyserades i lakvattnet och summerades efter tre lakningsomgångar. Summan av lakningsbart kväve och fosfor utgjorde näringstillförseln i näringsbalansen. Data skalades upp till fullskaliga växtbäddar på 6,6 m3. Vid en beräkning av dagvattnets tillförsel av kväve och fosfor användes ett exempel från det fullskaleförsök som utförts i Nacka. Litteraturdata användes för en uppskattning av träds upptag av fosfor och kväve. Resultatet visade att totalt kväveinnehåll var i samma storleksordning i alla materialen. Summan av det utlakade kvävet var mellan 30 och 100 gånger lägre från biokolen än komposterna. Vid den tredje lakningsomgången var kväveinnehållet under detektionsgränsen i lakvattnet från alla biokolen medan det fortfarande fanns kväve kvar i lakvattnet från komposterna. Totalt fosforinnehåll var generellt större hos kompostmaterialen än hos biokolen. Summan utlakat fosfor efter tre laktester på samma material var mellan 14 och 50 gånger lägre från biokolet än från komposterna. Det var en tydlig trend att mängden utlakade näringsämnen minskade för varje lakningsomgång men det fanns fosfor kvar i lakvattnet från alla materialen efter den tredje lakningsomgången. En uppskalning av lakningsdata till en fullskalig regnbädd visade att en regnbädd me