Värmelagring för energiintensiva SMF med fokus på svensk gjuteriindustri
Inom gjuteriindustrin används mycket energi för att smälta och gjuta metall. Dessa processer genererar stora mängder restvärme som vanligtvis kyls bort i kyltorn eller på annat sätt leds bort ifrån processen. Samtidigt är behovet av uppvärmning stort i gjuterilokalerna, detta beroende på den stora o...
Gespeichert in:
Hauptverfasser: | , |
---|---|
Format: | Report |
Sprache: | swe |
Online-Zugang: | Volltext bestellen |
Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
Zusammenfassung: | Inom gjuteriindustrin används mycket energi för att smälta och gjuta metall. Dessa processer genererar stora mängder restvärme som vanligtvis kyls bort i kyltorn eller på annat sätt leds bort ifrån processen. Samtidigt är behovet av uppvärmning stort i gjuterilokalerna, detta beroende på den stora omsättningen av luft som krävs i samband med gjutning. Denna uppvärmning sker vanligtvis med köpt extern värme, exempelvis fjärrvärme eller olje- och elvärme. I energikartläggningar som nyligen genomförts visar det sig att gjuterier i snitt använder 15 % av inköpt energi till lokaluppvärmning. Det här projektet syftar till att undersöka möjligheterna att utnyttja den internt genererade restvärmen för lokaluppvärmning och därmed minimera behovet av extern värme. Studien har genomförts genom att dels ha granskat tillgänglig litteratur kring gjuteriteknik och värmelagring samt genom att besöka flertalet gjuterier och samtala med experter inom området. Rapporten redovisar de uppgifter som uppkommit i samband med dessa studier och slutligen presenteras resultat och slutsatser som kan dras. Resultatet tyder på att alla gjuterier har möjlighet och bör skapa system för att återvinna sin restvärme. Störst potential för värmeåtervinning har elektriska induktionsugnar och vätskekylda kompressorer som båda kan leverera högkvalitativ restvärme i form av kylvattenflöden på dryga 70 °C. Även andra processer kan bistå med betydande mängder restvärme, dock med något lägre temperaturer. Några exempel är sand- och godskylning, pressgjutverktygens kylning, kylning av kokiller etc. Resultatet av studien leder till slutsatsen att samtliga företag med tillgänglig restvärme som kan nyttjas momentant bör se över möjligheten att först och främst nyttiggöra denna. I de allra flesta fall är restvärmeöverskottet större än så och därmed finns incitament att installera värmelager för att kunna konservera denna värme. Generellt tyder studien på att värmelagring i ackumulatortank är lämpligast och då för kortare perioder med omsättning på dygns- eller veckobasis. |
---|