Deltagande landskapsanalys för vindkraft: Principer, erfarenheter och tillvägagångssätt

Vindkraftsplanering är en komplex process där aktörer med skiftande kunskaper och erfarenheter möts på olika sätt. Åsiktsbrytningar liksom subjektivitet är inneboende delar i planeringsprocessen och måste tas på största allvar. Det är inte minst viktigt vid framtagande av landskapsanalyser. Avsikten med projektet Landskapsanalys för vindkraft är att begrunda det befintliga arbetet med landskapsanalyser. Rapporten undersöker resonemang som fokuserar på deltagande och ska ses som en idéskrift och inte som en praktisk handledning. Rapportens kunskaps- och erfarenhetsinventering kartlägger akademisk litteratur samt några praktiska erfarenheter kring användningen av landskapsanalys i vindkraftssammanhang i Sverige. Studien granskar hur befintliga landskapsanalyser tas fram, vilka kunskaper som anses vara relevanta som underlag, och vilka konsekvenser dagens landskapsanalyser får för deltagande och dialog. Metodiskt baseras studien på en undersökning av offentliga dokument och internationell akademisk litteratur. För praktiker inom fältet – kommuner och länsstyrelser, men även lokala intresseföreningar, vindkraftsentreprenörer, vindkraftskooperativ och energibolag – ger rapporten inblick i landskapsanalysens applikation i olika vindkraftsammanhang. I ljuset av befintliga erfarenheter har projektet också arbetat fram ett tillvägagångssätt för deltagande i landskapsanalyser för vindkraft.Projektet är ett led i en övergripande ambition om ökad förståelse för kommunikation och dialog kring landskapet mellan lokalbefolkning, tjänstemän, politiker, projektörer och andra aktörer i vindkraftsplaneringen. I det sammanhanget ses landskapsanalys bland annat som ett redskap för en konstruktiv dialog kring vindkraft bland olika aktörer och som underlag till en omsorgsfull lokalisering av nya vindkraftverk. Samtidigt kan konstateras att den traditionella landskapsanalysen inte fullt ut har utvecklat sin potential. Det finns flera anledningen till detta. För det första präglas många landskapsanalyser av ett teknologiskt tolkningsföreträde. Det teknologiska tolkningsföreträdet ligger i att landskapsanalyser emanerar från en övervägande specialistdriven process. Landskapet träder fram som en formell kategori, som går att kartera och beskriva med till synes neutrala begrepp (stråk, struktur, landmärken, landskapsrum m.m.), kartor, och bilder. I vanliga fall klarlägger en landskapsanalys landskapets beskaffenhet, tålighet och känslighet och stödjer kommunikation kring hur en utbyg