Kontrollprogram för vindkraft i vatten: Sammanställning och granskning, samt förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram

Denna rapport har tagits fram med finansiering av kunskapsprogrammet Vindval. Rapporten syftar till att svara på projektmålen gällande granskning och utvärdering av befintliga kontrollprogram, lista de miljöeffekter som upptäckts, samt att ge förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram. Den havsbaserade vindkraften har utvecklats både tekniskt och geografiskt de senaste 25 åren. Inklusive de parker som var under byggnation fanns det år 2015 totalt 84 havsbaserade vindparker i Europa, fördelat på elva länder. Idag placeras majoriteten av vindkraft i saltvattensområden som Nordsjön, Östersjön och andra havsområden i norra Europa. Etablering av vindkraft till havs medför ett ingrepp och en påverkan på den marina miljön och de organismer som lever där. Kunskapen om hur etablering och drift av havsbaserad vindkraft påverkar det marina livet varierar beroende på organismgrupp, påverkanstyp, område och skala. Olika typer av påverkan uppkommer under de olika faserna av ett vindkraftsverks livstid. Vilken typ av påverkan som sker är beroende av vilket typ av fundament verket etableras med, vilka miljöförhållanden som råder, samt vilka berörda arter som finns i det specifika området. För att dokumentera och synliggöra de potentiella effekter som verksamheten kan ha på den marina miljön upprättas kontrollprogram för uppföljning av arter och miljöeffekter. Kontrollprogrammen i denna sammanställning kommer från vindkraftsparker med en rad likheter och olikheter, i bland annat havsområde, storlek, fundamenttyp och tid sedan driftstart. De absolut mest omfattande kontrollprogrammen i Sverige utgörs av de kontrollprogram som upprättades för Lillgrund, där alla djurgrupper utom marina däggdjur undersöktes. För de europeiska länder som granskades varierar antalet insamlade (befintliga) dokument mellan de olika vindkraftsparkerna. För de båda relativt stora parkerna Egmond aan Zee och Prinses Amalia i Nederländerna har omfattande undersökningar utförts för samtliga organismgrupper, medan dokumenten för danska och brittiska parker varierar i omfattning. Den mest undersökta påverkansfaktorn i granskade kontrollprogram för bottensamhälle och fisk är förlust/tillkomst av habitat , för marina däggdjur undervattensljud och för fågel fysiskt hinder . En jämförelse mellan Vindvals syntesrapport (Bergström m.fl. 2012) och resultaten från sammanställda kontrollprogram visar att omfattningen av de påverkansfaktorer som redovisades i syntesrapporten i stort sett gäll