Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln: Vad behöver göras inom tillståndsprocesser

En av de största utmaningarna i dagens landskapsplanering rör de många och ofta konkurrerande anspråken på mark och naturresurser. Denna rapport redovisar resultaten från ett projekt som syftade till att utveckla kunskap och metodik för att beskriva och ta hänsyn till kumulativa effekter av exploate...

Ausführliche Beschreibung

Gespeichert in:
Bibliographische Detailangaben
Hauptverfasser: Kløcker Larsen, Rasmus, Raitio, Kaisa, Sandström, Per, Skarin, Anna, Stinnerbom, Marita, Wik-Karlsson, Jenny, Sandström, Stefan, Österlin, Carl, Buhot, Yann
Format: Report
Sprache:swe
Schlagworte:
Online-Zugang:Volltext bestellen
Tags: Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
Beschreibung
Zusammenfassung:En av de största utmaningarna i dagens landskapsplanering rör de många och ofta konkurrerande anspråken på mark och naturresurser. Denna rapport redovisar resultaten från ett projekt som syftade till att utveckla kunskap och metodik för att beskriva och ta hänsyn till kumulativa effekter av exploateringar på den samiska renskötseln. Projektet sökte svar på följande frågor: 1. Kartläggning av kumulativa effekter a. Hur stora arealer upptar de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln? b. Vilka metoder kan utvecklas för att dokumentera och kommunicera omfattning och effekter av olika former av exploateringar på renskötseln i ett landskap? 2. Beaktandet av kumulativa effekter i tillståndsprocesser a. Vilka möjligheter och svårigheter har svenska myndigheter inom dagens regelverk och myndighetspraxis att beakta kumulativa effekter och hantera konflikter mellan olika anspråk? b. Vilka ansatser kan utvecklas för att förbättra hänsynen till kumulativa effekter i tillståndsprövning? Metod Kartläggningen av kumulativa effekter gjordes för Vilhelmina norra sameby genom att beräkna det totala störningsområdet utifrån information om historiska, befintliga och potentiella framtida exploateringar samt forskning kring störningszoner. Vi har använt kartlagd information för all infrastruktur och mänsklig aktivitet, och applicerat störningszoner för respektive störningskälla för att beräkna hur stor yta som berörs av de olika störningskällorna. Detta är första gången en metod presenteras för att uppskatta det totala störningsområdet som mått för de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln. Studien av hänsyn till kumulativa effekter i tillståndsprocesserna gjordes i en deltagande policyanalys med bidrag från tjänstemän på de berörda tillståndsmyndigheterna som fick belysa hur de ser på regelverket och sin praxis och hur dessa kan förbättras. Detta är också första gången i Sverige som berörda tjänstemän från olika myndigheter tillsammans medverkat vid analys av regelverket och sin egen praxis rörande kumulativa effekter. Huvudmomentet i arbetet var en tvådagars workshop som hölls den 7–8 maj 2015. Resultat Vilhelmina norra sameby har sett en omfattande kumulativ förlust av sitt betesområde, mätt i det samlade störningsområdet. Det totala störningsområdet sedan förra sekelskiftet och fram till i dag i Vilhelmina norra sameby uppgick till 30 % (4679 km 2 ) av samebyns 15 709 km 2 . Beräknat för vinterbeteslandet är störningsområdet 54 % (4111 km 2 ) a