Bottenfauna i Mälaren och Yngern 2009
SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap...
Gespeichert in:
1. Verfasser: | |
---|---|
Format: | Report |
Sprache: | swe |
Schlagworte: | |
Online-Zugang: | Volltext bestellen |
Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
Zusammenfassung: | SAMMANFATTNING
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren
samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av
Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap om
bottenfaunasamhällena i Naturreservaten (Jägarskogsudden, Svalgarn, Norra Björkfjärden och Ådö-
Lagnö), samt Natura 2000-området (Gräsholmen) och slutligen ön Fagerön, som tidigare inte undersökts
med avseende på de akvatiska bottenlevande djuren.
De två undersökta lokalerna i Yngern kompletterades med totalt tolv Ekmanhugg i transekter ut
från land, där syftet var att försöka återfinna den rödlistade dagsländelarven
Ephemera glaucops , vilken
dessvärre inte påträffades.
I Mälaren undersöktes två lokaler på Svalgarn, fyra lokaler i Norra Björkfjärden, tre lokaler på Ådö
-Lagnö, tre lokaler på Gräsholmen och slutligen två på Fagerön.
Undersökningsmetoden var M42 med riktat urval (Naturvårdsverket, 2008) vilket innebär att de 30
provpunkterna per provlokal fördelas så att så många olika mikrohabitat som möjligt påträffas. Allt
från provtagning i bottensubstratet till hällkar, under bark på nedfallna träd och i närliggande sumpskog,
har undersökts. Metoden med riktat urval skiljer sig därmed från den ordinarie M42-metoden
(Naturvårdsverket, 1996) som har sina 30 provpunkter schematiskt utplacerade. Med riktat urval förväntas
fler taxa kunna insamlas vilket var syftet i denna undersökning.
Lokalbeskrivningar enligt Naturvårdsverket, 2006, upprättades för varje lokal, koordinater noterades
samt fotografier arkiverades. Allt material konserverades för vidare artbestämning. Alla djur samt
visst material arkiveras och sparas.
Analysen bestod av de två index enligt
Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2007, ASPT,
som indikerar antropogen miljöpåverkan, och MILA, som indikerar försurningspåverkan. Därtill har
indexen FSI (arters känslighet för försurning) och FOI (arters känslighet för förorening) ingått i analysen.
Ovanstående index, antal taxa, individantal och förekomst av (för större sjöar) ovanliga arter,
legat till grund för bedömning av naturvärdet för de undersökta områdena.
Resultaten visar att samtliga undersökta områden håller hög nivå vad gäller försurningsläget, Jägarskogsudden
och Fagerön som helhet hade högsta klassning,
nära neutralt , på MILA, medan en av
tre lokaler på Gräsholmen hade samma klassning. Övriga hade klassningen
måttligt surt. ASPT |
---|