Bottenfauna i Mälaren och Yngern 2009

SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap...

Ausführliche Beschreibung

Gespeichert in:
Bibliographische Detailangaben
1. Verfasser: Setterberg, Margareta
Format: Report
Sprache:swe
Schlagworte:
Online-Zugang:Volltext bestellen
Tags: Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
Beschreibung
Zusammenfassung:SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap om bottenfaunasamhällena i Naturreservaten (Jägarskogsudden, Svalgarn, Norra Björkfjärden och Ådö- Lagnö), samt Natura 2000-området (Gräsholmen) och slutligen ön Fagerön, som tidigare inte undersökts med avseende på de akvatiska bottenlevande djuren. De två undersökta lokalerna i Yngern kompletterades med totalt tolv Ekmanhugg i transekter ut från land, där syftet var att försöka återfinna den rödlistade dagsländelarven Ephemera glaucops , vilken dessvärre inte påträffades. I Mälaren undersöktes två lokaler på Svalgarn, fyra lokaler i Norra Björkfjärden, tre lokaler på Ådö -Lagnö, tre lokaler på Gräsholmen och slutligen två på Fagerön. Undersökningsmetoden var M42 med riktat urval (Naturvårdsverket, 2008) vilket innebär att de 30 provpunkterna per provlokal fördelas så att så många olika mikrohabitat som möjligt påträffas. Allt från provtagning i bottensubstratet till hällkar, under bark på nedfallna träd och i närliggande sumpskog, har undersökts. Metoden med riktat urval skiljer sig därmed från den ordinarie M42-metoden (Naturvårdsverket, 1996) som har sina 30 provpunkter schematiskt utplacerade. Med riktat urval förväntas fler taxa kunna insamlas vilket var syftet i denna undersökning. Lokalbeskrivningar enligt Naturvårdsverket, 2006, upprättades för varje lokal, koordinater noterades samt fotografier arkiverades. Allt material konserverades för vidare artbestämning. Alla djur samt visst material arkiveras och sparas. Analysen bestod av de två index enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2007, ASPT, som indikerar antropogen miljöpåverkan, och MILA, som indikerar försurningspåverkan. Därtill har indexen FSI (arters känslighet för försurning) och FOI (arters känslighet för förorening) ingått i analysen. Ovanstående index, antal taxa, individantal och förekomst av (för större sjöar) ovanliga arter, legat till grund för bedömning av naturvärdet för de undersökta områdena. Resultaten visar att samtliga undersökta områden håller hög nivå vad gäller försurningsläget, Jägarskogsudden och Fagerön som helhet hade högsta klassning, nära neutralt , på MILA, medan en av tre lokaler på Gräsholmen hade samma klassning. Övriga hade klassningen måttligt surt. ASPT