Barns och ungdomars bilder av poliser: En studie i två lokala sammanhang

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk. Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. Children´s and young people´s images of the