Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd

En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder. Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män. Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning. Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företag