Ojnarekonflikten och miljöfrågans återpolitisering

Historiskt sett så kan relationen mellan det liberalt kapitalistiska systemet och miljön beskrivas som en dubbel rörelse mellan ett kontinuerligt ökande resursuttag och statens ökade befogenheter att administrera miljöförstörande verksamheter.148 En viktig faktor för ett förbättrat skydd av miljön har parallellt med den liberala kapitalismens framväxt varit allmänhetens miljömedvetenhet, som har satt press på staten att införa miljömässigt motiverade regleringar. Givet hur ett nyliberalt beslutsfattande ofta verkar avpolitiserande, dvs. det strävar efter samstämmighet mellan grupper och en ökad grad av formalisering av sakfrågorna, har det blivit allt svårare för civilsamhället att påverka politiken. Detta beror också på att miljölagstiftningen anpassas för att gynna det privata kapitalets intressen, samtidigt som besluten ofta förläggs till teknokratiska processer i vilka ansvaret för miljön blir diffust.149 Trots detta utmanas avpolitiseringen av kontinuerliga försök till återpolitisering. Kraven höjs på att ansvar utkrävs av de politiker vars beslut påverkar livsbetingelserna för lokalsamhällen och deras omgivningar, och på att andra intressen än dem som gynnas och skyddas av ett avpolitiserat beslutsfattande också beaktas och tillåts påverka den politiska dagordningen...