När ljud pockar på uppmärksamhet
Ljud fungerar i många vardagliga sammanhang som en informationsbärare och ett praktiskt hjälpmedel. Vi är ständigt omgivna av ljud var vi än befinner oss: i hemmet, på bussen eller ute på staden. Det kan vara mikrovågsugnen som meddelar oss att maten är klar, bilen som informerar bilföraren om att b...
Gespeichert in:
1. Verfasser: | |
---|---|
Format: | Tagungsbericht |
Sprache: | eng |
Schlagworte: | |
Online-Zugang: | Volltext bestellen |
Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
Zusammenfassung: | Ljud fungerar i många vardagliga sammanhang som en informationsbärare och ett praktiskt hjälpmedel. Vi är ständigt omgivna av ljud var vi än befinner oss: i hemmet, på bussen eller ute på staden. Det kan vara mikrovågsugnen som meddelar oss att maten är klar, bilen som informerar bilföraren om att bilbältet inte är fastspänt eller trafiksystemet som signalerar att det är fritt fram att gå över gatan på övergångsstället. Mängden förekommande ljud som syftar till att uppmärksamma och informera ställer krav på ljudets utformning – in minst så att vi kan höra skillnad på olika ljud och att lära oss att känna igen dess specifika innebörd. I denna artikel skulle jag vilja diskutera ett fenomen i studien av ljud som informationsbärare, nämligen hur ljud som händelse uppfattas och behandlas i dess sociala och publika sammanhang. En av de stora utmaningarna med designen av praktiska/operativa ljud är att ge signalen en mottagare och svarare. Vi kan ställa oss frågan: är det möjligt och relevant att jämföra olika ringsignaler och avgöra vem det är som ska svara bara genom att lyssna på ljudets karaktär? Jag skulle vilja prata i denna artikel om att det oftast inte går att göra en sådan jämförelse eftersom händelsen omges av ett omedelbart socialt, praktiskt och fysiskt kontext – ett sammanhang som bidrar till att vi kan göra relevanta tolkningar och uppfattningar av ljudet vid det unika tillfället. Diskussionen som jag för i denna artikel bygger på min forskningsbakgrund inom områdena arbetsvetenskap och sociologi. Under de senaste tio åren har jag bedrivet forskning som handlar om att studera människors vardagliga handlingar och aktiviteter i olika sammanhang och miljöer med ett specifikt intresse av att analysera hur människor använder verktyg och informationsteknologi. Min diskussion baseras på observationer och erfarenheter från en rad olika studier inriktad mot hur teknik stödjer arbete och samarbete i komplexa sociotekniska arbetsmiljöer. Dels handlar det om en studie av sköterskornas arbete och deras larmhantering på dialysavdelningar i Sverige. Jag kommer också att dra erfarenheter och exempel från en arbetsplatsstudie av operationsrum på ett sjukhus i centrala London. I båda dessa studier har det uppdagats ett intresse av att fundera på hur människor i sociala och publika sammanhang hanterar händelser och situationer där ljud pockar på uppmärksamheten. |
---|