Konservativ tyskvän eller nazistisk lakej? En undersökning av Östgöta Correspondenten åren 1933 och 1938

I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing. Vi har undersökt 202 texter och har här gjort ett urval på 84 texter, som vi anser representera övrigt undersökt material. Vi har gjort en kvalitativ analys på materialet. Resultatet pekar på att Östgöta Correspondenten år 1933 och främst 1938 visar upp sympatier till Nazityskland i sin rapportering, att tidningen år 1938 genomgående präglas av en nazistisk agenda samt att tidningen är okritisk i sitt användande av nazistisk propaganda, som tidvis används som källa. Slutsatsen är därför att Östgöta Correspondenten under undersökta år visar upp tydliga nazistiska tendenser och att detta utvecklats till att bli än mer påtagliga år 1938. Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen) 10 poäng / 15 hp In this essay we have chosen to examine whether the country based daily Östgöta Correspondenten shows a Nazi attitude in the years 1933 and 1938 as regards reporting and whether there are any opinions in this report, and whether there is a difference between these years. In the paper we have sought to answer how Östgöta Correspondent’s reporting about Nazityskland looked, what sources the newspaper used and how the source critical newspaper was for these. Furthermore, we have sought to answer how possible Nazi tendencies in Östgöta Correspondenten looked and how they have developed during the years examined. We have also examined whether the newspaper’s interpretation frameworks were characterised by a Nazi agenda and how independent the newspaper was against Nazi propaganda. Our theoretical starting point has been the theory of alienation. We have examined 202 texts and have made a sample of 84 texts, which we consider to represe