Alone in an unknown country - how four Finnish war children remember their experiences in Sweden during the Second World War

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna. Trots detta har intervjupersonerna levt till synes normala liv där begreppet ”känsla av sammanhang” (KASAM) användes som en förståelsemodell. Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen) 10 poäng / 15 hp G3351, Mittuniversitetet, Östersund The present qualitative study had the purpose of getting in-depth knowledge of how it can be experienced to come as a single refugee to an unknown country, and how today as an adult you look back on these experiences. The material was analysed using sentence categorization in a hermeneutic approach and based on semi-structured interviews with four Finnish war children who have reached retirement age. The result showed different experiences that can be understood by different responses from foster families, home relationships, age at the time of separation from parents, time of stay in the new country or contact with biological parents. The experiences seem to have seemed traumatizing to the individual, leading to consequences in adulthood. Concentration difficulties, separation anxiety, fears, difficulties to trust others and poor self-esteem are some of the consequences but also positive consequences such as adaptability, have been mentioned in the interviews. Despite this, the interviewees have lived seemingly normal lives where the term “sense of context” (KASAM) was used as a model of understanding. Independent work at advanced level (vocational examination) 10 points/15 credits G3351, University of Mittens, Östersund Förevarande kvalitativa