Ungdomar i skilda sfärer. Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.)

När ungdomar tar staden och dess offentliga rum i besittning sker det ofta på ett iögonfallande och ljudligt sätt och orsakar inte sällan oro, rädsla och krav på åtgärder. De offentliga och halvoffentliga rummen blir till scener för möten och kommunikation och där de mest spektakulära ungdomskulturerna spelas upp. Men stadens offentliga rum fungerar också som frirum och reträttplatser dit ungdomarna kan dra sig undan när de vill slippa vuxensamhällets och andra ungdomars insyn och kontroll. Ungdomarna använder den offentliga miljöns olika platser, rum och sammanhang inte bara som ställen att vistas på, utan också som platser där de kvalificerar sig till vuxenlivet (Lieberg 1992). I deras föreställningsvärld närmar vi oss något som skulle kunna kallas det ”existentiella rummet”, d v s en syn på staden som en sfär av flera sammanlänkande rum, vilka fyller viktiga funktioner i utvecklingsprocessen under tonåren. When young people take possession of the city and its public space, it often takes place in a conspicuous and noisy way and does not rarely cause concern, fear and demands for action. The public and semi-public rooms become scenes for meetings and communication and where the most spectacular youth cultures are played. But the city’s public space also serves as free rooms and retreat places where young people can get away when they want to avoid the transparency and control of adult society and other young people. The young people use the different places, rooms and contexts of the public environment not only as places to stay, but also as places where they qualify for adult life (Lieberg 1992). In their imaginary world we approach something that could be called the “existential room,” d v s a view of the city as a sphere of several interlocking rooms, which fill important functions in the development process during adolescence. När ungdomar tar staden och dess offentliga rum i besittning sker det ofta på ett iögonfallande och ljudligt sätt och orsakar inte sällan oro, rädsla och krav på åtgärder. De offentliga och halvoffentliga rummen blir till scener för möten och kommunikation och där de mest spektakulära ungdomskulturerna spelas upp. Men stadens offentliga rum fungerar också som frirum och reträttplatser dit ungdomarna kan dra sig undan när de vill slippa vuxensamhällets och andra ungdomars insyn och kontroll. Ungdomarna använder den offentliga miljöns olika platser, rum och sammanhang inte bara som ställen att vistas på, utan också som platser dä