The self-perpetuating struggle An existential study about self-destructiveness

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag unders...

Ausführliche Beschreibung

Gespeichert in:
Bibliographische Detailangaben
1. Verfasser: Nilsson Maria 1983- , Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Format: Web Resource
Sprache:swe
Online-Zugang:Volltext bestellen
Tags: Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
Beschreibung
Zusammenfassung:De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet. Resultatet speglar de självdestruktivas inre upplevelser av kampen mot ångesten. De söker en identitet men låg självkänsla och tron att de behöver de destruktiva handlingarna för att överleva slår ständigt undan benen för dem. Att ha utgångspunkten i existentialism bidrar till att människan och hennes existentiella frågor får stå i fokus. Genom att ha tilltro till människors egen förmåga att ta sig ur sin problematik skapas en alternativ behandling. Istället för att, som i det psykopatologiska perspektivet, ställa en determinerande diagnos på människan kan man i det existentiella perspektivet lägga mer ansvar på människan och utveckla henne genom att våga se det friska och sunda. Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen) 10 poäng / 15 hp Most people who are self-destructive in our society get a diagnosis that underlines that they are mentally ill, the most common diagnosis is Borderline Personality disorder. In this study this psychopathological perspective is questioned and instead I intend to examine whether it is possible to broaden the concept of self-destructiveness by using an existential perspective. The study is based on theories from Kierkegaard, May and Fromm which concern concepts such as anxiety and freedom, two key concepts in this study. The material is collected through interviews. By using hermeneutics as a method of analysis, the essay author has had the opportunity to use his preunderstanding on the subject and via the hermeneutic circle the material is interpreted. The result reflects the self-destructive’s inner experiences of the fight against anxiety. They seek an identity but low self-esteem and the belief that they need the destructive actions to survive constantly knocks