Aspnäs gårdskyrka

I kyrkorummet har i görligaste mån framhävts väggarnas bevarade 1500-talsmålningar. För övrigt är inredningen tillkommen vid en stor restaurering 1959-61, bestående av tegelgolv, paneltak och öppna bänkkvarter i lackad furu. Sakristian täcks av ursprungliga ribbvalv. Kyrkan har en närmast kvadratisk grundform med två utbyggnader: förhall och sakristia. Ytterväggarna är vitrappade och har spetsbågiga dörr- och fönsteröppningar. Därovan är ett tälttak klätt med till större delen kluvna, tjärade spån, samt ett likaledes spånklätt, åttakantigt torn med konisk huv. Under hela byggnaden finns en kallkällare som förmodligen aldrig haft sakral funktion. Kyrkan antas ha blivit uppförd på 1300-talet och tjänstgjorde från början som kapell till det befästa herresätet Aspenäs. Byggnaden var då oputsad, med fasader bestående av mönsterlagt rött, gult och svartsintrat tegel. Efter en brand någon gång under 1500-talet sänktes väggarnas murkrön och ett nytt yttertak byggdes. 1595 fick kyrkorummet de målningar, som delvis bevarats till våra dagar. Då hade kyrkan genomgående välvda tak. Vid en restaurering 1638 gick de förlorade, frånsett i sakristian, sedan murarna sänkts med en meter. Samtidigt blev de spetsbågiga fönsteröppningarna delvis igenmurade och rektangulära fönsterbågar insattes. Ett tälttak med dagens utformning tillkom, krönt med en lökformig lanternin. Ytterväggarna slammades, troligen en följd av att tegelmurverket vid det laget blivit anfrätt av väder och vind. Kyrkan fortsatte att användas för gudstjänster fram till 1796, omvandlades därefter till ekonomibyggnad och som sådan underhölls den alltmer bristfälligt. I protokoll från besiktning 1864 uppgavs den vara ytterst förfallen och berövad all inredning. Vissa reparationer följde, bl. a. tillkom ny takhuv 1895, men 1921 hade den åter förfallit och beskrevs som ruin. Då hade dock en stark opinion vuxit för att rusta upp och ta tillvara den gamla gårdskyrkan. Ett första restaureringsprogram upprättades 1922 av arkitekt Erik Fant och 1928 inleddes arbetena med konservering av kyrkorummets kalkmålningar. Vid takomläggning 1940 reparerades sakristians bjälklag, kyrkspån lades på sakristia och vapenhusets tak, medan långhuset fick en mer provisorisk spåntäckning. 1946 dränerades byggnaden för att hejda pågående frostsprängning och murverken reparerades med handslaget tegel. En grundförstärkning gjordes 1955 och 1958 kunde den första gudstjänsten sedan 1796 hållas. Tälttak As far as possible, the church room has