SKÅLLERUDS KYRKA

Sadeltak, Sadeltak SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med ett smalare tresidigt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Huvuddelen av tornets första våningsplan är öppet mot läktaren, vilken nås via torntrappan. Långhusets dörr mot vapenhuset består av en spegelpardörr som är målad i olika grå kulörer. Till sakristian finns en motsvarande enkeldörr. Golven är belagda med lackade brädor i olika riktningar i respektive avdelning. Golvet i korets tresidiga avslutning ligger två steg högre än det övriga korgolvet, som i sin tur ligger två steg högre än långhusgolvet. Vapenhusets golv har äldre kalkstensplattor. Långhusets väggar består av målat synligt timmer. Taket är ett trätunnvalv som har en utkragad impost som utgörs av de inklädda takstolstassarna. Bänkinredningen är delad i två hela vägganslutna bänkkvarter. Bänkarna är slutna med marmorerade speglar på dörrarna. I koret finns ett par liknande bänkar men på läktaren saknas bänkar. Kyrkorummet är rikt bemålat. De äldsta målningarna är utförda i samband med kyrkans uppförande omkring 1680 av mästaren Erik Grijs. Ursprungligen var sannolikt det välvda taket bemålat i sin helhet. Skållerud var den enda kyrka i Dalsland som före 1800-talet hade ett välvt innertak. Av Grijs målningar återstår motivmålningar på valvbågen mellan koret och långhuset, på läktarbröstningen och i taket ovan läktaren. På valvbågen skildras yttersta domen och på läktarbröstningen finns bilder av apostlarna. Målningarna av de fyra evangelisterna i taket ovan läktaren placerades här vid en renovering 1925. Tidigare fanns de på väggen mellan kor och långhus, två på vardera sidan. På väggarna finns dekormålningar, troligen ursprungliga med långhuset och koret. Konstnären är okänd. Motiven är spiralvridna kolonner, medaljongfält intill fönstren och listdekor ovan bänkarna och under takfoten. På den utkragade takfotens horisontella del finns akantusslingor troligen målade av målarmästare Lars Hesselbom, eventuellt omkring 1760. Hesselbom bodde i Åmål och Lidköping och hörde till Göteborgsskrået. I långhuset finns två dragbjälkar som också är dekormålade. Ytterligare en dragbjälke finns i koret men är ej dekormålad. I timmerstommen finns inhuggna, fyrkantiga järnstänger, s k följare, bakom varje utvändig knut. Av kyrkans äldre inredning är altaruppsatsen och predikstolen praktfulla barockverk. Dessa är från kyrkans tillkomst och bekostade av brukspatron Rokes men omarbetades av träsnidaren Isac Schullström 1760