BÖDA KYRKA

Sadeltak, Sadeltak, Lanternin Böda kyrka har ett högt tunnvalv klätt med träpanel. Mot långhusets väggar i norr och söder sitter en kraftigt profilerad taklist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. På den norra väggen, under läktaren, har den medeltida ingången markerats med rits i putsen. Golv...

Ausführliche Beschreibung

Gespeichert in:
Bibliographische Detailangaben
Hauptverfasser: Ivan Hoflund, Anders Högström, Anders Höström, Gustaf af Sillén
Format: Web Resource
Sprache:swe
Online-Zugang:Volltext bestellen
Tags: Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
Beschreibung
Zusammenfassung:Sadeltak, Sadeltak, Lanternin Böda kyrka har ett högt tunnvalv klätt med träpanel. Mot långhusets väggar i norr och söder sitter en kraftigt profilerad taklist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. På den norra väggen, under läktaren, har den medeltida ingången markerats med rits i putsen. Golvet är belagt med kalksten i hela kyrkan. I koret är också en gravhäll från 1770-talet inlagd under predikstolen. Koret och långhuset är i samma nivå. De stora rundbågiga fönstren släpper in rikligt med dagsljus. Det ger ett ljust kyrkorum i den nyklassicistiska stilens anda. Även inredningen är huvudsakligen utförd i nyklassicistisk stil. Undantag är altaruppsatsen från 1756 och orgelfasaden från 1741. Dessa båda inventarier har drag av barockens mera svulstiga formspråk. Färgsättning i kyrkorummet går idag i vitt, grått, beigt, blått och grönt med inslag av rött och guld. Denna färgsättning förefaller ligga nära den ursprungliga färgsättningen in kyrkorummet med undantag av inslaget av grönt. Bänkinredningen som idag delvis är laserad i grönt var innan den byggdes om målad i ekimitation och därefter i blågrått. Kyrkan har inte målats sedan 1951 med undantag för innertaket och predikstolen som har bättringsmålats. Altaret är placerat i en absid som är utbyggd i sakristian. Absiden är inte synlig exteriört. Detta är en planlösning som inte är så vanlig i Småland och på Öland. Under 1840-talet växte en kritik mot tegnérladornas rakavslutade korväggar vilket ledde till att många kyrkor fick absidiala kor. Denna form av planlösning blev vanlig i mitten av 1800-talet men hade inte fått genomslag när Böda kyrka byggdes om. Kanske har arkitekten som ritade Böda kyrka haft för avsikt att knyta an till kyrkans medeltida tradition genom att ge koret en planlösning som man uppfattade som typisk för den tiden. Den medeltida kyrkan som fanns i Böda hade under en kort period i början av 1100-talet en absid. Denna revs dock i slutet av 1100-talet och ersattes av ett kvadratiskt kor. Bakom absiden ligger sakristian som man når via en dörr söder om absiden. Norr om densamma är predikstolen placerad. Den har sin uppgång från sakristian. Utformningen är ett mellanting mellan den traditionella predikstolen och altarpredikstolen. Även denna lösning är ovanlig. Korets symmetri förstärks ytterligare av det raka altarskranket. I koret finns också en korbänk bevarad vid den södra väggen. Vid den norra väggen har korbänkarna ersatts av lösa stolar. Dopfunten är placerad i korets södra de