Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie
Gespeichert in:
| 1. Verfasser: | |
|---|---|
| Format: | Buch |
| Sprache: | Swedish |
| Veröffentlicht: |
Uppsala
Iustus Förl.
2002
|
| Schlagworte: | |
| Online-Zugang: | Inhaltsverzeichnis |
| Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
MARC
| LEADER | 00000nam a2200000 c 4500 | ||
|---|---|---|---|
| 001 | BV015010824 | ||
| 003 | DE-604 | ||
| 005 | 00000000000000.0 | ||
| 007 | t| | ||
| 008 | 021204s2002 xx m||| 00||| swe d | ||
| 020 | |a 9176785092 |9 91-7678-509-2 | ||
| 035 | |a (OCoLC)186201636 | ||
| 035 | |a (DE-599)BVBBV015010824 | ||
| 040 | |a DE-604 |b ger |e rakwb | ||
| 041 | 0 | |a swe | |
| 049 | |a DE-19 | ||
| 100 | 1 | |a Martinson, Claes |e Verfasser |4 aut | |
| 245 | 1 | 0 | |a Kreditsäkerhet i fakturafordringar |b en förmögenshetsrättslig studie |c Claes Martinson |
| 264 | 1 | |a Uppsala |b Iustus Förl. |c 2002 | |
| 300 | |a 680 S. | ||
| 336 | |b txt |2 rdacontent | ||
| 337 | |b n |2 rdamedia | ||
| 338 | |b nc |2 rdacarrier | ||
| 500 | |a Zugl.: Göteborg, Handelshögskolan vid Göteborgs Univ., Diss., 2002. - Zsfassung in engl. Sprache | ||
| 650 | 7 | |a Factoring - juridik och lagstiftning - Sverige |2 sao | |
| 650 | 7 | |a Kreditsäkerhet - juridik och lagstiftning - Sverige |2 sao | |
| 655 | 7 | |0 (DE-588)4113937-9 |a Hochschulschrift |2 gnd-content | |
| 856 | 4 | 2 | |m HBZ Datenaustausch |q application/pdf |u http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=010089796&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA |3 Inhaltsverzeichnis |
| 943 | 1 | |a oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-010089796 | |
Datensatz im Suchindex
| DE-19_call_number | 0001/Diss.ext. 2-61857 |
|---|---|
| DE-19_location | 0 |
| DE-BY-UBM_katkey | 2705901 |
| DE-BY-UBM_local_keycode | di |
| DE-BY-UBM_media_number | 41602085500018 |
| _version_ | 1823052445929963520 |
| adam_text | Innehåll
Introduktion och sammanfattning 29
Kap 1; Samhälleliga intressen bakom företeelsen - ett perspektiv 29
Kap 2; Perspektivets betydelse för argumentationen 30
Kap 3; Omsättningsrätten - och dess betydelse för argumentationen 32
Kap 4; De krediträttsliga begreppen - och deras betydelse för
argumentationen 33
Kap 5; Sekundogäldenärens skydd 35
Kap 6; Skyddet för pantsättarens fordringsägare 38
Kap 7; Skyddet för sakrättsborgenärerna 40
Kap 8; Pantsättarens skydd 42
Kap 9; Panthavarens skydd 45
Kap 10; Öppenhetsambitionens betydelse för argumentationen -
övergripande slutsatser och reflektioner 46
1 Samhälleliga intressen bakom företeelsen -
ett perspektiv 49
1.1 Inledning 49
1.2 Ettsamhälhnyttigt system ...50
1.3 ... där nyttan kan verifieras ...52
1.4 ... och för övrigt förefaller självklar. 53
1.5 Föreställningen om nytta är därför sedan länge väl spridd 54
1.6 Det finns dock föreställningar om gränser ...57
1.6.1 ... p g a moraluppfattningar ... 57
1.6.2 ... och p g a balanstänkande. 58
7
1.7 Ett annat sätt att beskriva det nämnda 60
1.7.1 Marknadsteorin 60
1.7.2 Omsättnings-, kontrakts-, mervärdes- eller
förhandlingsteorin 61
1.7.3 Transaktionskostnadsteorin 62
1.7.4 Kompensationsförutsättningen 62
1.7.5 Riskpreferens 64
1.7.6 Likhetsteorier 64
1.8 Ett behov av intresseavvägningar 65
2 Perspektivets betydelse för argumenta¬
tionen 67
2.1 Inledning 67
2.2 Premissproblemet 70
2.2.1 Öppenhetskravet 72
2.3 Uppmärksammandeproblemet 73
2.3.1 Ett funktionellt och subjektsorienterat upplägg 74
2.3.2 Uppmärksammande genom analys ur flera perspektiv —
norm, fakta och värde 75
2.3.2.1 Angivande av premisser 77
2.3.2.2 Metodens poänger 78
2.4 Avgränsnings- och avvägningsproblemen 79
2.4.1 Gemensamma föreställningar 80
2.4.1.2 Beskrivningen och föreställningen gällande rätt 81
2.4.2 En metod att förhålla sig till vagheten - norm, fakta
och värde 84
2.4.2.1 Ett förtydligande avseende prioriteringen 85
2.4.3 Avvägningar är en möjlig rättsvetenskaplig uppgift 87
2.5 Metoden i korthet 88
2.6 Den fortsatta framställningen 89
2.6.1 Läsvägar 90
2.6.2 Läsanvisningar i övrigt 90
8
3 Omsättningsrätten - och dess betydelse för
argumentationen 92
3.1 Framställningens huvudfråga 92
3.2 Avtalsfrihet 93
3.2.1 Några olika beskrivningar av avtalsfriheten 95
3.2.2 Avtalsfrihetens intressekaraktär 98
3.2.3 Avtalsfrihetens signifikans 100
3.3 Egendom och andra resurser 100
3.4 Egendomsbegreppets tillväxttendens 102
3.5 Omsättningsrättens intressekaraktär 105
4 De krediträttsliga begreppen - och deras
betydelse för argumentationen 106
4.1 Ett introducerande, avgränsande och analyserande kapitel 106
4.2 Några typiska former av kreditsäkerhet i fakturafordringar 107
4.2.1 Denuntiationspant 108
4.2.2 Factoring (fakturabelåning och fakturaköp etc) 109
4.2.3 Företagshypotek 112
4.2.4 Kundkontovärdepapperisering 112
4.3 Klassificeringsproceduren - begreppens styrka och svaghet 114
4.4 Fakturafordringars karaktäristika - ett urval 116
4.4.1 Fordringsobjektets ekonomiska värden 116
4.4.1.1 Bytesvärdet dominerande 117
4.4.1.2 Särskilda värden förekommer i undantagsfall 118
4.4.1.3 Sammanfattning 119
4.4.2 Riskmoment 119
4.4.2.1 Kreditrisk 119
4.4.2.2 Betalningsvilja 120
4.4.2.3 Existensrisk - fordringar och fordringsliknande
förhållanden 120
4.5 Säkerhetsavtalet - en beskrivning 123
4.5.1 Några variabler 124
4.5.2 Nedre gräns - gränsen mot kreditavtal 127
4.5.2.1 Risk och sakrättsliga principers betydelse 128
4.5.2.2 Mer om faktisk riskminimering -
negativklausuler 129
n
4.5.2.3 Avgränsning efter i huvudsak sakrättsliga
principer 130
4.5.2.4 Andra perspektiv på gränsdragningen 132
4.5.3 Övre gräns - säkerhet eller överlåtelse? 133
4.5.3.1 Kombinationen lösningsrätt och
redovisningsplikt 134
4.5.3.2 Lösningsrätt 135
4.5.3.3 Redovisningsskyldighet 142
4.5.3.4 Lösningsskyldighet och risk 143
4.5.3.5 Kombinationen redovisningsskyldighet med
lösningsskyldighet och risk 144
4.5.3.6 Kombinationen lösningsrätt med lösningsskyldighet
och risk 145
4.5.3.7 Slutsats m m 148
4.6 Mer om begreppens styrka och svaghet — säkerhetsöverlåtelse och
andra möjliga begrepp 150
4.6.1 Exemplet byggnad på annans mark 151
4.6.2 Exemplet förmögenhetsforum 152
4.6.3 Andra möjliga termer 153
5 Sekundogäldenärens skydd 154
5.1 Skadorna och teorier om effektivt skydd 154
5.1.1 Allmänt om skadebeskrivningarna 154
5.1.2 Sekundogäldenärens skador 156
5.2 Informationshantering och kommunikation 158
5.2.1 Kostnader för informationshantering 158
5.2.2 Informationsplikt 160
5.2.2.1 UB 4:15 stadgar informationsplikt vid exekution
160
5.2.2.2 Analogier till ansvarsnormer och 21 §
SkbrL m m 160
5.2.2.3 Informationen har typiskt sett litet värde 161
5.2.2.4 Alla inblandade kan påverka kostnaderna 162
5.2.2.5 Fakta överväger för informationsplikt 163
5.2.2.6 Informationsplikt - integritet 163
5.2.2.7 Ingen allmän informationsplikt 164
5.2.3 Informationsansvar 164
5.2.3.1 Culpanormen och dess undantag 164
5.2.3.2 Liten skadefrekvens och gäldenären bäste
kostnadsminimerare 166
10
5.2.3.3 Tillit och omsorg om den som gör benefika
handlingar 167
5.2.3.4 Informationsansvar i form av culpaansvar 168
5.2.4 Okade kommunikationskostnader 168
5.2.4.1 Etablerad kommunikationsform har skydd av 27 §
SkbrL 169
5.2.4.2 Panthavaren träder in i en etablerad miljö 170
5.2.4.3 Sekundogäldenären har skydd för etablerad
kommunikationsform 170
5.3 Andringar avseende betalningen 170
5.3.1 Ändring av betalningsprestationen 171
5.3.1.1 Skydd mot väsentlig olägenhet eller kostnad 172
5.3.1.2 Avtalat betalningssätt 175
5.3.2 Bristande information 175
5.3.2.1 ... om betalningsort - var? 175
5.3.2.2 ... om berättigad borgenär - vem? 176
5.3.3 Särskild risk för icke befriande betalning 177
5.3.3.1 Befriande felbetalning till pantsättaren 179
5.3.3.2 Befriande felbetalning till den som förmodas vara
panthavaren 182
5.3.3.3 Condictio indebiti och redovisningsplikt 182
5.3.3.4 Depositionsmöjligheterna 183
5.3.3.5 Sekundogäldenärernas risker relativt små 184
5.3.3.6 Sekundogäldenärerna skyddsvärda utom vid slarv
186
5.3.3.7 En sammanfattning 186
5.4 Förminskad relation — förvårvarens bättre rått 187
5.4.1 Generellt skydd - SkbrL 189
5.4.1.1 SkbrL 27 § 190
5.4.1.2 SkbrL 28 § 191
5.4.1.3 Principen om konnexa fordringar 192
5.4.1.4 SkbrL 29 § analogt 193
5.4.2 Konsumentskydd 193
5.4.2.1 KkredDir art 9 och KkredL 16 § 1 st 193
5.4.2.2 KkredL 16 § st 2 o 3 195
5.4.3 Fordringsbegreppet fungerar 197
5.4.4 Fördelar av avskiljande är värdeladdat 199
5.4.5 Sekundogäldenären skall ha skydd mot avskiljande men
bara till vissa gränser 200
5.4.5.1 En indelning i invändningar och motfordringar
fungerar 200
5.4.5.2 En generell rätt till återbetalning vid ond tro 200
5.4.5.3 Omförhandlingsinvändning bör jämställas med
invändning om betalning 201
5.4.5.4 Tvingande konsumentskydd för invändningar innan
ond tro 201
5.5 Panthavaren agerar hårdare 202
5.5.1 Principen om personliga fordringar o likn 203
5.5.2 Skadorna kan vara omfattande och frekventa men är
svåra att avgränsa 203
5.5.3 Den som står i skuld är inte fri, och kan hamna i klorna
på någon 204
5.5.4 Skydd mot en tydligt hårdare tillämpning 205
5.6 Försämrade möjligheter att påverka motprestation 206
5.6.1 Principen om ömsesidigt förpliktigande
fordringsförhållanden 207
5.6.2 Systemargument 209
5.6.3 En princip om avsaknad av skydd vid
förskottsbetalning? 211
5.6.4 Skadorna är beaktansvärda 214
5.6.5 Nyttan vid förekomsten av reella alternativ 215
5.6.6 Nyttan av ny kredit vid avsaknad av reella alternativ 216
5.6.7 Nyttan av förlängd kredittid vid avsaknad av reella
alternativ 218
5.6.8 Vissa skadefall är värdeladdade 219
5.6.9 Ett generellt skydd mot försämrade
påverkansmöjligheter vid ömsesidiga förhållanden 221
5.7 Ett skydd mot skador av byte av betalningsberättigad i
överhypoteksfall - sekundogäldenären vill dela upp
prestationen 222
5.7.1 Anvisnings- och ombudsnormerna 223
5.7.1.1 Betalningsreglerna- anvisningsrätten 223
5.7.1.2 Indrivningsuppdrag 224
5.7.1.3 Factoringnormen 225
5.7.1.4 Pantsättarens bundenhet och panthavarens
realisationsrätt 226
5.7.1.5 Förtidsbetalningsregler 227
5.7.1.6 Panthavarens bundenhet 227
5.7.2 Invändningsnormer 227
5.7.3 Depositionsnormer 228
5.7.4 Sekundogäldenärens skador 230
5.7.5 Pantavtalsparternas allmänna besvär av att
sekundogäldenärens intressen tillgodoses 231
5.7.6 Särskilda besvär då huvudkrediten är obestämd 232
12
5.7.7 Särskilda besvär då flera fordringar pantsatts 233
5.7.8 Behövs det verkligen ett skydd? 234
5.7.9 Inget generellt skydd i överhypoteksfall 235
5.8 Rättighetsdelningen - sekundogäldenären vill inte dela upp
prestationen 236
5.8.1 SkbrL 3 § 2 st 237
5.8.2 En helhetsprincip? 238
5.8.3 Delningsskyldighet i spärrmeddelandefall? 239
5.8.4 Skadorna är beaktansvärda när delningsintresset är
starkast 240
5.8.4.1 Skadorna av lösen små 240
5.8.4.2 Små skador om pantavtalsparterna är eniga 240
5.8.4.3 Stora men ofrekventa skador om pantavtalsparterna
är oeniga 242
5.8.5 Nyttan av uppdelning i förhållande till alternativen 244
5.8.5.1 Eniga parter antas ha alternativ 244
5.8.5.2 Pantsättaren har begränsade alternativ 245
5.8.6 Sekundogäldenären är skyddsvärd 246
5.8.7 Sekundogäldenärens samtycke krävs för uppdelning av
betalning 247
5.8.8 Sekundogäldenärens samtycke krävs inte för
uppdelning vid kvittning 248
5.8.9 Sekundogäldenärens samtycke krävs inte för lösen 249
5.9 Avtalade begränsningar i omsättningsrätten 249
5.9.1 Avtalsvillkor skall respekteras - även omsättningsförbud
för fakturafordringar? 250
5.9.2 SkbrL 27 § - verkan mot panthavare 251
5.9.3 Allmänna principer - verkan mot panthavare 252
5.9.3.1 Inflytandet från UB 5:5 253
5.9.3.2 Andra egendomsslag 255
5.9.4 UB 5:5 - verkan mot exekutionsborgenärer 256
5.9.5 Redan verkan mot fakturafordringsägaren har
skyddseffekt 259
5.9.6 Omsättningsförbuden är ofrekventa 259
5.9.7 De negativa effekterna störst för
exekutionsborgenärer 260
5.9.8 Undandragande av egendom är värdeladdat 261
5.9.9 Omsättningsförbud har verkan 263
5.10 Sekundogäldenärens samtycke 264
5.10.1 Cessionsprincipen 265
5.10.2 Ett samtyckeskrav är inte effektivt 266
5.10.3 Det kan normalt sett inte ha någon betydelse ... 267
6 Skyddet för pantsättarens fordringsägare 269
6.1 Skadorna och deras orsaker 271
6.1.1 Undandraganden och gynnanden 272
6.1.2 Risktransaktioner 272
6.1.3 Olikhetsskapande transaktioner 273
6.2 Sken- och efterhandskonstruktioner 275
6.2.1 Bedrägeri m m 275
6.2.2 Giltighetskrav 277
6.2.3 SkbrL 31 § 1 st 277
6.2.3.1 Meddelande 278
6.2.3.2 Tidpunkt 279
6.2.3.3 Åtgärdsinformation 280
6.2.3.4 Rådighetspåverkan 281
6.2.4 FHL 1:3 282
6.2.5 Ytterligare ändamåls- och rådighetspåverkande-
normer 283
6.2.5.1 Investorleasingnormen 283
6.2.5.2 Flergäldenärsnormen och sekundärpantsättnings-
normen 1980 284
6.2.5.3 Factoringnormen 1986 286
6.2.5.4 Ställföreträdarnormerna 287
6.2.6 Sakrättsmomentens effektivitet 288
6.2.6.1 Nyttan med sakrättsmoment som skydd mot sken-
och efterhandskonstruktioner 289
6.2.6.2 Kostnader för sakrättsmoment 291
6.2.6.3 Effektiviteten hos sakrättsmomenten är inte
självklar 292
6.2.7 Närmare om sakrättsmomentens effektivitet 292
6.2.7.1 Kontrollerbarhet 293
6.2.7.2 Synliggörande 296
6.2.7.3 Rådighetspåverkan 296
6.2.8 Något om nyttan med vissa former av transaktioner 297
6.2.9 Sakrättsmomenten har en stark men inte oantastlig
ställning för pantförhållanden 299
6.2.9A Allmänna värdeargument om krav på
sakrättsmoment 299
6.2.9.2 Värdeargument för nyanserade sakrättmoment 300
6.2.10 Vissa slutsatser om denuntiation 302
6.2.10.1 Meddelandekrav 302
6.2.10.2 Tillhanda-krav 302
6.2.10.3 Åtgärdsinformationskrav 303
14
6.2.11 Sakrättsliga skyddsändamål och tradition 304
6.3 Ytterligare förfoganden 306
6.3.1 Rådighetsavskärandenormer 309
6.3.2 Nyttan överväger kostnaderna generellt 310
6.3.2.1 Den generella nyttan med rådighetsavskärande 310
6.3.2.2 Generella kostnader för rådighetsavskärande 312
6.3.3 Nyttan och kostnader för vissa särfall 312
6.3.3.1 Ställföreträdartransaktioner 312
6.3.3.2 Flera sekundogäldenärer 313
6.3.3.3 Investorleasing och liknande avkastnings¬
fordringar 315
6.3.4 Riskpreferensjustering eller avtalsfrihet? 315
6.3.5 Sakrättsliga skyddsändamål och tradition? 316
6.3.5.1 Exemplet flergäldenärsförhållanden i form av
sekundärpant 316
6.4 Säkerhetsställande i efterhand 317
6.4.1 KonkL 4:12 319
6.4.1.1 Tidpunkten då panthavaren når prioriterad
position 319
6.4.1.2 Tidpunkten för huvudkreditens tillkomst 320
6.4.1.3 Ordinärt säkerhetsställande i efterhand 322
G.4.1 A Säkerhet eller betalning 323
6.4.1.5 Tillåten tidsutdräkt 324
6.4.2 KonkL 4:5 324
6.4.3 Mannamån, BrB 11:4 325
6.4.4 Civilrättslig ogiltighet o likn 326
6.4.5 Skador av säkerhetsställande för fast huvudkredit 327
6.4.5.1 Säkerhet för redan utgiven huvudkredit 327
6.4.5.2 Betalningsskyldigheten beroende av panthavarens
agerande 328
6.4.5.3 Betalningsskyldigheten beroende av yttre
omständighet 330
6.4.5.4 Betalningsskyldigheten beroende av pantsättarens
eget agerande 331
6.4.6 Skador av säkerhetsställande för rörlig huvudkredit 331
6.4.6.1 Skador vid kontokredit 333
6.4.7 Skador vid typfallet factoring 335
6.4.7.1 Skador vid avräkning 335
6.4.7.2 Skador vid säkerhet i yngre överhypotek 336
6.4.7.3 Skador av ytterligare säkerhet för redan säkrad
huvudkredit 336
6.4.7.4 Skadorna otydliga i förhållanden till nyttan 337
t r
6.4.8 Fördelar med kompletterande regler och
schablonregler 338
6.4.8.1 Kompletterande regler 338
6.4.8.2 Schablonregler 339
6.4.9 Illojaliteten är värdeladdad, men det är även frånvaro av
sådan 339
6.4.10 Ett schablonskydd med kompletteringar 340
6.4.10.1 Schablonen och det övriga skyddet mot
illojalitet 341
6.4.10.2 Tidpunkten för avtalets ingående bör vara
avgörande ... 341
6.4.10.3 ... liksom saldot vid tidpunkten för
säkerhetsställandet. 342
6.4.10.4 Skyddet vid factoring och säkerhetsförstärkning
m m 342
6.5 Undandragande säkerhetsställande 343
6.5.1 Återvinningsnormer 344
6.5.1.1 KonkL 4:5 344
6.5.1.2 Verkan av återvinning, KonkL 4:14 345
6.5.2 Indirekt straffrättsligt skydd, BrB 11:1-4 346
6.5.3 Undandragande säkerhetsställande innebär också
olikhet och ofta även gynnande 347
6.5.4 Ett dubbelt och långtgående skydd kan motiveras 348
6.5.5 Illojaliteten är värdeladdad 348
6.5.6 Ett skydd mot illojala handlingar i ond tro 349
6.6 Avstående från rätt till överhypotek 349
6.7 Rådighetsavskärande säkerhet i framtida fakturafordringar 350
6.7.1 Intjänandenormen 352
6.7.1.1 Intjänandenormen och KonkL 4:12 355
6.7.2 Frysningsprincipen 356
6.7.3 Förskottsnormen 357
6.7.4 Avkastningsnormer 358
6.7.4.1 Normer om objektspanthavares företräde till
avkastningen 360
6.7.4.2 Normargument om att fordringsägarnas rätt skall
följa en tidigare objektspanthavares rätt till
avkastningen 361
6.7.4.3 Normargument om att fordringsägarnas rätt skall
följa en senare objektspanthavares rätt till
avkastningen 362
6.7.4.4 Normargument om fordringsägarnas rätt då
avkastningsobjektet inte pantsatts 363
16
6.7.5 Specialitetsprincipen o likn 365
6.7.6 Förbudet mot omsättning av framtida lön 365
6.7.7 KonkL 4:5 366
6.7.8 Ocker och oskälighet 366
6.7.9 Rådighetsavskärandenormer 367
6.7.10 Skadorna varierar med omständigheterna 368
6.7.10.1 Särskilda risker för likviditetsproblem 369
6.7.10.2 Gynnanden genom säkerhetsställande i
efterhand 370
6.7.10.3 Särskilda risker för överskuldsättning 371
6.7.10.4 Särskild olikhet 372
6.7.11 Nyttan varierar med förekomsten av alternativ 373
6.7.12 Ytterligare konsekvenser av olika lösningsalternativ 373
6.7.12.1 Likabehandling av exekutionsformer 375
6.7.13 Värdeladdningen beroende av riskernas storlek 376
6.7.14 Fordringsägarna har skydd 377
6.7.14.1 Rådighetsavskärande säkerhet i framtida
avkastningsfordringar kan accepteras som
regel 378
6.7.14.2 Rådighetsavskärande säkerhet i framtida
fordringar avseende tjänster och varor kan
accepteras i det enskilda fallet 379
6.7.15 Factoring och framtida fakturafordringar 379
7 Skyddet för sakrättsborgenärerna 382
7.1 Skadorna 384
7.2 Dubbelförfogande över fakturafordran 385
7.2.1 Inget skydd genom realavtalskrav el likn 386
7.2.2 Meddelandekrav och undersökningsansvar? 388
7.2.2.1 Tydliga meddelandenormer 388
7.2.2.2 Såväl meddelandekrav som ondtroskrav kan
motiveras med effektivitetsargument 389
7.2.2.3 Meddelandekravet kan vara värdeladdat 390
7.2.2.4 Ett meddelandekrav bör ställas 392
7.2.2.5 Inget undersökningsansvar 392
7.2.3 Åtgärdsinformationskravet 393
7.2.4 Tillhanda-kravet 394
7.2.5 Rådighetsavskärandekravet 394
7.2.5.1 Samma krav som i skyddet för fordringsägarna 395
7.2.5.2 Begränsat rådighetsavskärande kan ge tillräckligt
skydd 395
7.2.5.3 Riskpreferensjustering och ordning eller avtalsfrihet?
397
7.2.5.4 Rådighetsavskärandekrav eller möjligen
skyddsändamål 397
7.2.6 Straffskyddet 398
7.2.6.1 Behörighetsmissbruk 398
7.2.6.2 Bedrägeri 399
7.2.6.3 Förskingring 400
7.2.6.4 Riskpreferensen hämmas bäst om straffsanktioner
kan användas redan tidigt i handlingsförloppet 401
7.2.6.5 Riskpreferensen bör hämmas 402
7.2.6.6 Dubbelförfogande är straffbart 403
7.3 Dubbelförfogande över avkastningsresurs 403
7.3.1 En tidigare objektspanthavares rätt till
avkastningen 403
7.3.2 En senare objektpanthavares rätt till avkastningen 405
7.3.3 Alternativ för att undvika skador av sakrättskollissioner
m m 406
7.3.3.1 Alternativet att separat säkerhet i
avkastningsfordringar inte godtas 406
7.3.3.2 Alternativet att objektspanthavaren får företräde vid
realisation av avkastningsobjektet 407
7.3.3.3 Alternativet att fordringspanthavaren får företräde
enligt godtrosförvärvsprinciper 408
7.3.3.4 Alternativet absolut företräde för
fordringspanthavaren 409
7.3.4 Avtalsfrihet eller avtalsbrottsprevention? 409
7.3.5 Sakrättsborgenärerna skall skyddas genom att
objektspanthavaren ges företräde 410
7.4 Dubbelförfogande över alternativa framtida fordringar avseende
samma tjänste- och varuresurser 411
7.4.1 Objektsargument och andra sakrättsliga principer 412
7.4.2 Bedrägeri 413
7.4.3 Resurskonkurrensen ofta inte den dominerande
skadeorsaken 414
7.4.4 Båda sakrättsborgenärerna skyddsvärda, men ingen mer
än den andre 415
7.4.5 Sakrättsborgenärerna har endast skydd i form av
bedrägeriregeln 416
7.5 Dubbelförfogande över överhypotehresurs 416
7.5.1 Godtrosförvärv och rådighetsavskärande 418
7.5.1.1 Normargument avseende sakrättsborgenärerna 418
18
7.5.1.2 Systemargument från fordringsägarförhållandet 419
7.5.2 Nyttan av valfrihet får vägas mot skadorna av rådighet
för den riskpreferente pantsättaren 420
7.5.2.1 Valfrihet medför nytta men också beaktansvärda
skador 421
7.5.2.2 En utpekad denuntiationsmottagare begränsar
riskerna 422
7.5.2.3 Godtrosförvärv genom dubbel denuntiation kan
antas kostsamt 422
7.5.3 Riskpreferensskydd eller avtalsfrihet? 423
7.5.4 Godtrosförvärv genom denuntiation till den utpekade
sekundogäldenären 423
7.6 Obehöriga förfoganden över fakturafordringar 424
7.6.1 Fordringspanten som en del av löpande förbindelse 426
7.6.1.1 Var sak för sig eller företräde för godtro? 426
7.6.1.2 Har panthavaren A nytta av fakturafordran? 426
7.6.1.3 Är A eller C mest skyddsvärd? 428
7.6.1.4 Modifierat företräde för god tro 429
7.6.2 Svagt obehöriga förfoganden 429
7.6.2.1 Generell vindikationsprincip eller företräde för
obligationsrättslig modell? 430
7.6.2.2 Omsättningen påverkas i liten mån men
godtrostvister är kostsamma 431
7.6.2.3 Varför skilja liknande fall? 431
7.6.2.4 A skall ges företräde 432
7. 7 Obehörigt förfogande överföretagshypoteksbrev 432
7.7.1 Endast företagshypoteksbrevet 432
7.7.2 Företagshypoteksbrevet som en del av löpande
förbindelse 433
7.7.2.1 Var sak för sig eller företräde för godtro? 433
7.7.2.2 Transaktionskostnaderna talar för att ge C
företräde 433
7.7.2.3 Vem är mest skyddsvärd? 434
7.7.2.4 En modifierad godtrosförvärvsregel 435
7.7.3 Företagshypoteksbrevet som en del i
skenkonstruktion 435
7.8 Dubbelförfogande över företagshypoteksförmånsläge 435
7.8.1 Specialregel om företräde för äldst rätt eller
godtrosförvärv? 437
7.8.2 Kontrollkostnaderna mindre än
rådighetsavskärandekostnaderna 43 7
7.8.3 Vem är mest skyddsvärd? 439
-i r»
7.8.4 Företräde för äldst rätt 439
7.9 Dubbelförfogande över företagshypoteksbrev 440
8 Pantsättarens skydd 442
8.1 Skador eller kostnads- och riskminimering 442
8.2 Förverkande av omsättningsvärde genom förbehåll 443
8.2.1 Skador 443
8.2.2 Ogiltighetsschablonen 37 § AvtL 446
8.2.2.1 En definition 447
8.2.2.2 Förhållandena antas vara svårbedömda 447
8.2.2.3 En schablon är acceptabel om den tillämpas inom
tydliga ramar 448
8.2.2.4 En schablon utan skaderekvisit 449
8.2.3 Ett straffskydd mot förverkandeförbehåll,
BrB 9:5 st 2? 449
8.2.3.1 Förverkanden kan leda till uppenbara
missförhållanden 449
8.2.3.2 Förhållandena kan vara svårbedömda 451
8.2.3.3 En straffsanktionen ger betydelsefull prevention 452
8.2.3.4 Uppenbara missförhållanden är klandervärda 452
8.2.3.5 Förverkandeklausuler är straffbara 453
8.2.3.6 Försök att avtala om förverkandeförbehåll 453
8.2.4 Regler som ger alternativa påföljder 454
8.2.5 Skyddet mot förverkandehandlingen i sig 454
8.2.5.1 Rättshandlingar omfattas 455
8.2.5.2 Skadebeskrivningar är beskrivningar av
föreställningar 456
8.2.5.3 Begränsat behov av straffskydd 457
8.2.5.4 Att slå på den som ligger eller att följa spelets
regler? 457
8.2.5.5 Legalitetsintressen 457
8.2.5.6 Förverkandehandlingen i sig bör vara straffbar 458
8.2.6 Förverkandeförbehåll som avtalas senare 458
8.2.6.1 Schablonskydd enligt 37 § AvtL? 459
8.2.6.2 Straffskyddet 460
8.2.6.3 Omförhandlingar 460
8.2.7 Förbehåll om vite, skadestånd eller dröjsmålsränta
o likn 461
8.2.7.1 Beloppsbegränsning, oskälighetsregler och
skadeståndsprinciper 462
8.2.7.2 Liknande skador som vid förverkande m m 464
20
8.2.7.3 Liknande värden som vid förverkande 465
8.2.7.4 Dröjsmålssanktioner bör kunna prövas
materiellt 466
8.2.8 Förverkande genom förbehåll om avvikelse från en
objektiv värdering av panten 466
8.2.9 Anmärkning om ytterligare skyddsregler 468
8.3 Realisationskostnader 468
8.3.1 Skador 469
8.3.2 Fem skyddsmoment 470
8.3.3 Prioriteringsordning mellan realisationsformerna 471
8.3.3.1 En preciserad prioritetsordning 471
8.3.3.2 Prioriteringen antas allmänt vara effektiv 473
8.3.3.3 Slarv och ointresse är värdeladdat 474
8.3.3.4 En prioritetsordning bör uppställas 474
8.3.4 Tidsfrist 475
8.3.4.1 En mängd olika tidsfristnormer 475
8.3.4.2 Transaktionskostnader och kringgåenderisker 477
8.3.4.3 Tidsfrist knappast effektivt vid alla
realisationsformer 477
8.3.4.4 Avsaknaden av affektionsvärde påverkar
skyddsvärdet 479
8.3.4.5 En dispositiv tidsfrist om två veckor 479
8.3.5 Beloppskrav och tidsfrist vid dröjsmål med del av
huvudfordran 480
8.3.5.1 Väsentlighetsprincip? 480
8.3.5.2 Beloppets storlek kan antas ha betydelse för risken
för underskattning 481
8.3.5.3 Ett beloppskrav förefaller rimligt 483
8.3.5.4 Ett beloppskrav på 10 % bör uppställas 483
8.3.6 Meddelandekrav 484
8.3.6.1 Allmänna normargument talar tydligt för
meddelandekrav 484
8.3.6.2 För fakturafordringar är normargumenten mindre
tydliga 485
8.3.6.3 Meddelandekravets effektivitet beror på
realisationsform 486
8.3.6.4 God ton och kutym 487
8.3.6.5 Ett dispositivt meddelandekrav för egentlig
realisation 488
8.3.7 Omsorgsplikt 488
8.3.7.1 Normargument för en tvingande omsorgsplikt 488
8.3.7.2 En omsorgsplikt utan formella moment kan vara
svårtillämpad 489
8.3.7.3 Ett utrymme för att skada är värdeladdat 490
8.3.7.4 En delvis tvingande omsorgsplikt och formella
krav 490
8.3.8 Påföljder; Ogiltighet och hävning 490
8.3.8.1 Hävning av pantavtalet eller ogiltigförklaring av
realisationen 491
8.3.8.2 Betalningslegitimation, fullmaktsregler och
godtrosförvärv 491
8.3.8.3 Ogiltighet och hävning sällan aktuellt 492
8.3.8.4 En ondtroende tredje man är inte skyddsvärd 493
8.3.8.5 En särskild godtrosförvärvsregel 493
8.3.9 Påföljder; Skadestånd 494
8.3.10 Påföljder: Straffsanktion? 494
8.3.11 Panthavares realisation i pantsättarens konkurs 496
8.3.11.1 Särskilda normer för konkurs 496
8.3.11.2 Vissa självklara avvikelser 497
8.3.11.3 Resultat eller form? 497
8.3.11.4 Särregler för tidsfrister, meddelandekrav och
beloppskrav 497
8.4 Förlust av särskilda värden 498
8.4.1 Normargument saknas 498
8.4.2 Ett skydd genererar gränsdragningskostnader 498
8.4.3 En ekonomisk gisslan 499
8.4.4 Inga särskilda skyddsregler 500
8.5 Värdeminskningsrisker 500
8.5.1 Vägran att ta emot betalning 501
8.5.2 Bristande åtgärder i anledning av information 502
8.5.2.1 Panthavaransvar 502
8.5.2.2 Panthavaren bäste riskminimerare 503
8.5.2.3 Kausaliteten kan vara svårutredd 504
8.5.2.4 Vårdslös passivitet är värdeladdad 504
8.5.2.5 Panthavaren bör ansvara 504
8.5.3 Varningsskyldighet och skyldighet att framställa
betalningskrav 505
8.5.3.1 Entydiga varningsnormer men delade uppfattningar
om indrivningsskyldighet 505
8.5.3.2 Effektiviteten med indrivningsskyldighet varierar
med realisationsform 506
8.5.3.3 Ett rimligt ansvar 507
8.5.3.4 En generell varningsskyldighet 507
8.5.4 Preskription 507
22
8.6 Panthavarens dröjsmål 508
8.6.1 Skydd mot att panthavaren tar hand om
överhypotek 509
8.6.1.1 Utsläckningsbar eller återkallelig indrivningsrätt 509
8.6.1.2 Kvarstad 511
8.6.1.3 Risk för relativt betydande kostnader ... 511
8.6.1.4 ... men å andra sidan inte särskilt frekventa
kostnader. 512
8.6.1.5 Avtalade förbehåll 514
8.6.1.6 Rimligheten i synsättet tärningen är kastad 514
8.6.1.7 Panthavaren får ta hand om överhypoteket, men
pantsättaren kan spärra 515
8.6.2 Fullgörelsetidpunkt då huvudkrediten betalas 516
8.6.2.1 Zug-um-zug eller inom skälig tid? 516
8.6.2.2 Hanteringskostnaderna och riskerna varierar i
alternativen 517
8.6.2.3 Signifikanta värdeargument saknas 518
8.6.2.4 En zug-um-zug-lösning 518
8.6.3 Fullgörelsetidpunkt när förfallen huvudkredit inte
betalats 518
8.6.3.1 Vid anfordran eller utan dröjsmål, vid begäran 519
8.6.3.2 Vid begäran 519
8.6.3.3 Panthavaren vanligtvis den bäste att realisera 520
8.6.3.4 Panthavaren kan lida skada om panten inte täcker
huvudkrediten 521
8.6.3.5 Avgränsnings- och tillämpningsproblem 522
8.6.3.6 Anfordran antas effektiv när panten inte
realiserats 522
8.6.3.7 Anfordran antas däremot inte effektiv när panten
har realiserats 523
8.6.3.8 Pantsättaren svag och i ett utsatt läge 524
8.6.3.9 Redovisa utan dröjsmål från realisationen och
realisera vid begäran 525
8.6.4 Redovisningsplikt 525
8.6.4.1 Redovisningsskyldighet men inte
avskiljandeskyldighet? 526
8.6.4.2 Separationsrätt och straffansvar 527
8.6.4.3 Ett särskilt avskilj andekrav antas effektivt 529
8.6.4.4 Pantsättaren skyddsvärd 530
8.6.4.5 Redovisningsskyldighet med avskiljandeskyldighet i
vissa fall 530
8.6.5 Andra dröjsmålssanktioner 531
8.6.5.1 Skadestånd och dröjsmålsränta 531
TI
8.6.5.2 Dröjsmålsränta effektiv 532
8.6.5.3 Dröjsmålsränta skyddar svaga pantsättare 532
8.6.5.4 Dröjsmålsränta mot betalnings- och
realisationsdröjsmål, skadestånd mot
återlämnandedröjsmål 533
8.7 Kvittning mellan panthavaren och sekundogäldenären 533
8.7.1 Får panthavaren och sekundogäldenären kvitta även
överhypoteket? 534
8.7.1.1 Kvittningsmöjlighet förespråkas, i vart fall när
sammanblandning är tillåten och pantsättaren inte
spärrar 535
8.7.1.2 Fördelarna med kvittning större än nackdelarna av
dröjsmålsrisker 536
8.7.1.3 Kvittning är positivt för pantsättaren, i vart fall om
han kan spärra 537
8.7.1.4 Panthavaren och sekundogäldenären bör ha
kvittningsrätt, men pantsättaren bör kunna
spärra 538
8.7.2 Står panthavaren redovisningsansvar om han kvittar
med sekundogäldenären? 538
8.7.3 Får panthavaren och sekundogäldenären kvitta innan
realisationskraven uppfyllts? 539
8.7.3.1 Betydelsen av panthavarens betalningslegiti¬
mation 540
8.7.3.2 Pantsättarens skador antagligen inte särskilt
beaktansvärda 540
8.7.3.3 Möjlighet att kringgå skyddsregler är
värdeladdat 542
8.7.3.4 Förtida kvittning bör vara tillåten 542
8.7.4 Ar panthavaren skyldig att kvitta? 542
8.7.4.1 Omsorgsplikt 542
8.7.4.2 En kvittningsskyldigheten antas inte betungande för
panthavaren 542
8.7.4.3 Ett vårdslöshetsansvar är rimligt 543
8.7.4.4 Panthavaren bör ha en kvittningsskyldighet 544
8.7.5 Ar panthavaren skyldig att invänta
kvittningsförutsättningar? 544
8.8 Särskilda likviditetsrisker 545
8.8.1 Panthavarens kvittning mot redovisningsskuld 545
8.8.1.1 Konnexitet och redovisningsmedel 546
8.8.1.2 Riskunderskattning eller kostnadseffektivitet 548
8.8.1.3 Kopplingsförbehåll o likn är värdeladdade 549
24
8.8.1.4 Ett kvittningsförbud 549
8.8.2 Generalpantförbehåll 550
8.8.2.1 Som regel giltiga men oskälig tillämpning kan
jämkas 551
8.8.2.2 Generalpant kan vara nyttig om den inte blir för
omfattande 552
8.8.2.3 Spel och makt 553
8.8.2.4 Jämkning av förbehåll som ger panthavaren rätt att
subjektivt ta i anspråk hela likviditetsflödet 554
8.8.3 Avräkningsförbehåll 555
8.8.4 Säkerhet i framtida fakturafordringar 557
8.8.4.1 Oskälighetsnormen eller systemargument? 558
8.8.4.2 Varierande risker men riskpreferens 559
8.8.4.3 Systemskydd, förutsebarhet och handlingsfrihet 560
8.8.4.4 Pantsättaren skall skyddas 560
8.9 Panthavarens omsättning 561
8.9.1 HB 10:6 563
8.9.2 Principer utifrån föreställningar om objekt 564
8.9.3 Ocker och oskälighet 566
8.9.4 Skadorna är mest beaktansvärda vid bättre
rätt o likn 567
8.9.4.1 Relativt små skador om samma villkor 567
8.9.4.2 Skador av att förvärvaren får annorlunda eller bättre
rätt 567
8.9.4.3 Skador då annan fordringsägare får säkerhet 568
8.9.5 Pantsättaren kan ha svårt att kompensera sig 569
8.9.6 Pantsättaren bör skyddas mot bättre rätt för
förvärvaren 570
9 Panthavarens skydd 571
9.1 Skador 571
9.2 Be ta In ingsdröjsmål 5 73
9.2.1 Skönsmässig uppsägningsrätt 573
9.2.1.1 Saklig grund för uppsägning? 574
9.2.1.2 Skönsmässigheten medför enkelhet men också en
högre uppsägningsfrekvens 576
9.2.1.3 Övervakning och stabilitet 577
9.2.1.4 Ett krav på saklig grund kan vara motiverat 578
9.2.1.5 Uppsägningsrätt med uppsägningstid och
hänsynstagande 579
9.2.2 Uppsägning och hävning vid konstaterat eller förväntat
betalningsdröjsmål 580
9.2.2.1 Schablonregel och oskälighetsregel 581
9.2.2.2 Prevention, riskminskning och
svårförutsägbarhet 582
9.2.2.3 Ordning, skuld och rättssäkerhet 584
9.2.2.4 Uppsägningsfrist 584
9.2.3 Dröjsmålsränta, skadestånd och vite vid
betalningsdröjsmål 585
9.3 Medverkansdröjsmål 586
9.4 Värdeminskning 587
9.4.1 Uppsägning och förtida realisation 587
9.4.1.1 Förbehåll om uppsägning av huvudkrediten godtas i
skyddsregler 588
9.4.1.2 Förtida realisationsrätt om även i pantsättarens
intresse 590
9.4.1.3 Parterna har oftast ett gemensamt intresse av förtida
realisation men inte av uppsägning av
huvudkrediten 592
9.4.1.4 Rätt att säga upp huvudkrediten kan medföra sämre
informationsutbyte 593
9.4.1.5 Effekter av krav på saklig grund för förtida
realisation 594
9.4.1.6 Utnyttjandemöjlighet för starkare part 595
9.4.1.7 Panthavaren ansvarar för saklig grund 596
9.4.2 Kompletterande säkerhet 597
9.4.2.1 Förbehåll om rätt att kräva kompletterande
säkerhet 597
9.4.2.2 Ingen rätt att slippa motta komplettering 597
9.5 Riskavvikelser 598
9.6 Sekundäromsättning 600
9.6.1 Ingen informationsplikt 601
9.6.2 Informationsansvar 602
9.6.3 Andringar avseende pantredovisningstransaktionen 602
9.6.3.1 Förpliktigandenormer 602
9.6.3.2 Skadorna beaktansvärda samtidigt som nyttan är
mindre än för primär omsättning 603
9.6.3.3 Panthavaren är bäste kostnadsminimerare 604
9.6.3.4 Panthavaren skall bära kostnaderna primärt 604
9.6.4 Ingen särskild vårdplikt 605
9.6.5 Sekundärpanthavares realisation 606
26
9.6.6 Begränsning av pantsättarens företrädesrätt för ökad
huvudkredit 608
9.6.6.1 Begränsningsnormer 609
9.6.6.2 Checkkredit nyttigare men generalpant mindre
nyttig än sekundärpant 609
9.6.6.3 Konkurrensbegränsning och illojalt
undanträngande 611
9.6.6.4 Företräde vid checkkredit, men inte vid
generalpant 611
9.6.6.5 Ingen begränsning av pantsättarens företrädesrätt
vid flera säkerheter 612
9.6.6.6 Inget företräde för kvittning med en
redovisningsfordran 613
9.6.7 Olika intressen beträffande anstånd o likn 613
9.6.7 Avtalade sekundäromsättningsförbud 614
9.6.7.1 Omsättningsförbudsnormer 614
9.6.7.2 Påföljdsnormer och deras effekter 615
9.6.7.3 Överlåtelsenormen 616
9.6.7.4 Nyttan av omsättningsförbud 616
9.6.7.5 Kostnader för omsättningsförbud 617
9.6.7.6 Primärpanthavarbundenhet och ond tro 617
9.6.7.7 Omsättningsförbud bör ges verkan mot sekundära
förvärvare men inte mot exekutionsborgenärer 618
9.6.7.8 Omsättningsförbudsterminologi 618
10 Öppenhetsambitionens betydelse för
argumentationen - övergripande slutsatser och
reflektioner 620
10.1 Övergripande slutsatser 621
10.1.1 Den krediträttsliga argumentationen har misslyckats
622
10.1.2 Det finns sätt att ta sig an krediträttens uppgift 623
10.2 Några faktorer av övergripande betydelse 623
10.2.1 Avtalsparternas förslagsdominans 624
10.2.1.1 Förslagens ensidighet... 625
10.2.1.2 ... leder till ett missriktat företräde? 626
10.2.2 Regleringskonkurrens 627
10.2.3 Riskpreferensens marginalisering 629
10.2.3.1 Exemplet framtida fordringar 630
10.2.3.2 Exemplet dröjsmålsränta 632
10.2.3.3 Exemplet ocker 635
10.3 Metoder för att fånga komplexiteten 637
Summary 640
Förkortningar 647
Källförteckning 649
Rättsfallsregister 669
Sakregister 672
28
|
| any_adam_object | 1 |
| author | Martinson, Claes |
| author_facet | Martinson, Claes |
| author_role | aut |
| author_sort | Martinson, Claes |
| author_variant | c m cm |
| building | Verbundindex |
| bvnumber | BV015010824 |
| ctrlnum | (OCoLC)186201636 (DE-599)BVBBV015010824 |
| format | Book |
| fullrecord | <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><collection xmlns="http://www.loc.gov/MARC21/slim"><record><leader>01291nam a2200313 c 4500</leader><controlfield tag="001">BV015010824</controlfield><controlfield tag="003">DE-604</controlfield><controlfield tag="005">00000000000000.0</controlfield><controlfield tag="007">t|</controlfield><controlfield tag="008">021204s2002 xx m||| 00||| swe d</controlfield><datafield tag="020" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">9176785092</subfield><subfield code="9">91-7678-509-2</subfield></datafield><datafield tag="035" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">(OCoLC)186201636</subfield></datafield><datafield tag="035" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">(DE-599)BVBBV015010824</subfield></datafield><datafield tag="040" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">DE-604</subfield><subfield code="b">ger</subfield><subfield code="e">rakwb</subfield></datafield><datafield tag="041" ind1="0" ind2=" "><subfield code="a">swe</subfield></datafield><datafield tag="049" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">DE-19</subfield></datafield><datafield tag="100" ind1="1" ind2=" "><subfield code="a">Martinson, Claes</subfield><subfield code="e">Verfasser</subfield><subfield code="4">aut</subfield></datafield><datafield tag="245" ind1="1" ind2="0"><subfield code="a">Kreditsäkerhet i fakturafordringar</subfield><subfield code="b">en förmögenshetsrättslig studie</subfield><subfield code="c">Claes Martinson</subfield></datafield><datafield tag="264" ind1=" " ind2="1"><subfield code="a">Uppsala</subfield><subfield code="b">Iustus Förl.</subfield><subfield code="c">2002</subfield></datafield><datafield tag="300" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">680 S.</subfield></datafield><datafield tag="336" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">txt</subfield><subfield code="2">rdacontent</subfield></datafield><datafield tag="337" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">n</subfield><subfield code="2">rdamedia</subfield></datafield><datafield tag="338" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">nc</subfield><subfield code="2">rdacarrier</subfield></datafield><datafield tag="500" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">Zugl.: Göteborg, Handelshögskolan vid Göteborgs Univ., Diss., 2002. - Zsfassung in engl. Sprache</subfield></datafield><datafield tag="650" ind1=" " ind2="7"><subfield code="a">Factoring - juridik och lagstiftning - Sverige</subfield><subfield code="2">sao</subfield></datafield><datafield tag="650" ind1=" " ind2="7"><subfield code="a">Kreditsäkerhet - juridik och lagstiftning - Sverige</subfield><subfield code="2">sao</subfield></datafield><datafield tag="655" ind1=" " ind2="7"><subfield code="0">(DE-588)4113937-9</subfield><subfield code="a">Hochschulschrift</subfield><subfield code="2">gnd-content</subfield></datafield><datafield tag="856" ind1="4" ind2="2"><subfield code="m">HBZ Datenaustausch</subfield><subfield code="q">application/pdf</subfield><subfield code="u">http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=010089796&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA</subfield><subfield code="3">Inhaltsverzeichnis</subfield></datafield><datafield tag="943" ind1="1" ind2=" "><subfield code="a">oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-010089796</subfield></datafield></record></collection> |
| genre | (DE-588)4113937-9 Hochschulschrift gnd-content |
| genre_facet | Hochschulschrift |
| id | DE-604.BV015010824 |
| illustrated | Not Illustrated |
| indexdate | 2025-02-03T16:57:40Z |
| institution | BVB |
| isbn | 9176785092 |
| language | Swedish |
| oai_aleph_id | oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-010089796 |
| oclc_num | 186201636 |
| open_access_boolean | |
| owner | DE-19 DE-BY-UBM |
| owner_facet | DE-19 DE-BY-UBM |
| physical | 680 S. |
| publishDate | 2002 |
| publishDateSearch | 2002 |
| publishDateSort | 2002 |
| publisher | Iustus Förl. |
| record_format | marc |
| spellingShingle | Martinson, Claes Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie Factoring - juridik och lagstiftning - Sverige sao Kreditsäkerhet - juridik och lagstiftning - Sverige sao |
| subject_GND | (DE-588)4113937-9 |
| title | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie |
| title_auth | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie |
| title_exact_search | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie |
| title_full | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie Claes Martinson |
| title_fullStr | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie Claes Martinson |
| title_full_unstemmed | Kreditsäkerhet i fakturafordringar en förmögenshetsrättslig studie Claes Martinson |
| title_short | Kreditsäkerhet i fakturafordringar |
| title_sort | kreditsakerhet i fakturafordringar en formogenshetsrattslig studie |
| title_sub | en förmögenshetsrättslig studie |
| topic | Factoring - juridik och lagstiftning - Sverige sao Kreditsäkerhet - juridik och lagstiftning - Sverige sao |
| topic_facet | Factoring - juridik och lagstiftning - Sverige Kreditsäkerhet - juridik och lagstiftning - Sverige Hochschulschrift |
| url | http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=010089796&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA |
| work_keys_str_mv | AT martinsonclaes kreditsakerhetifakturafordringarenformogenshetsrattsligstudie |