En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med t...
Gespeichert in:
| Hauptverfasser: | , , , |
|---|---|
| Format: | Web Resource |
| Sprache: | eng ; swe |
| Online-Zugang: | Volltext bestellen |
| Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
| container_end_page | |
|---|---|
| container_issue | |
| container_start_page | |
| container_title | |
| container_volume | |
| creator | Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning |
| description | Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillb |
| format | Web Resource |
| fullrecord | <record><control><sourceid>europeana_1GC</sourceid><recordid>TN_cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000086007570</recordid><sourceformat>XML</sourceformat><sourcesystem>PC</sourcesystem><sourcerecordid>9200111_BibliographicResource_1000086007570</sourcerecordid><originalsourceid>FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000860075703</originalsourceid><addsrcrecordid>eNqtjTFuwkAQRd2kQEnuMBdAWhMFQ0tk5BrRW-NlbA-sd63ZtSW63CEXoAgXgZvkJFkhuAG_ea96f5KE3EKNHZs9XH8FMATo0N68EgRuXX85_X3_AFnYsT8M4tGiOYbo4MOwYwIcQaix1fXc-ArFeugFA7juUXa6hcDGVIZHMp7ekpcaI9_vfE2Kdb79KqY0iOspHpTaGUM6sLO-XM6UStO0XHEMuEawb1lvyLtBNJWpilvMlco-M_XxxNQ_ku1j7A</addsrcrecordid><sourcetype>Aggregation Database</sourcetype><iscdi>true</iscdi><recordtype>web_resource</recordtype></control><display><type>web_resource</type><title>En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse</title><source>Europeana Collections</source><creator>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning ; Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creator><creatorcontrib>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning ; Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><description>Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
This study can be placed in childhood research, where children are seen as actors whose voices deserve to be taken seriously. The aim was to investigate the rainbow children’s view of family, their own family and appearance. Interviews have been conducted with twelve children aged five to eight, all of whom were cohabiting with two mothers. A semi-structured interview guide was used and the children were asked to paint their own and another family. The children’s speech has been analysed on the basis of a discourse analysis.
The result shows that the rainbow children talk about family from relational ties, emotional closeness, living and doing things together. The children show an openness to different family structures. Parents are described as caring and the function of mothers and fathers is said to be equivalent. The talk about their own family and mothers is marked by positive descriptions but is challenged in a few stories by raising themes of conflict. The majority of children talk about fathers and describe them on the basis of their origin and on the basis of a relational sense. Some children’s talk appears confused about these two aspects of fathers. The children experience difficulties in approaching talk of appearance and use the concepts of seed and eggs to different degrees. The majority of children talking about seed tell us that it comes from a man.
The rainbow children’s way of talking about family is in line with previous research about children’s view of family. Children’s openness to different family structures can be seen as an expression to justify their own family constellation, or it shows a realistic reflection of society’s diversity in terms of family forms. The difficulties to talk about negative experiences within the family show the problematic to go against a dominant discourse of family as harmonious. The rainbow children’s talk that moms and dads are the same is different from previous research on children’s view of parents and how this can be understood is discussed in the paper. The confusion that some children’s talk about having a dad in one sense and in another can’t show that the children need to get support in finding a working discourse about what a dad is and the difference on a relational dad and a donor.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
In: 204, Lköpping University, Lköpping</description><language>eng ; swe</language><creationdate>2011</creationdate><oa>free_for_read</oa><woscitedreferencessubscribed>false</woscitedreferencessubscribed></display><links><openurl>$$Topenurl_article</openurl><openurlfulltext>$$Topenurlfull_article</openurlfulltext><thumbnail>$$Tsyndetics_thumb_exl</thumbnail><linktohtml>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000086007570$$EHTML$$P50$$Geuropeana$$Hfree_for_read</linktohtml><link.rule.ids>780,38517,76176</link.rule.ids><linktorsrc>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000086007570$$EView_record_in_Europeana$$FView_record_in_$$GEuropeana$$Hfree_for_read</linktorsrc></links><search><creatorcontrib>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><creatorcontrib>Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><title>En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse</title><description>Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
This study can be placed in childhood research, where children are seen as actors whose voices deserve to be taken seriously. The aim was to investigate the rainbow children’s view of family, their own family and appearance. Interviews have been conducted with twelve children aged five to eight, all of whom were cohabiting with two mothers. A semi-structured interview guide was used and the children were asked to paint their own and another family. The children’s speech has been analysed on the basis of a discourse analysis.
The result shows that the rainbow children talk about family from relational ties, emotional closeness, living and doing things together. The children show an openness to different family structures. Parents are described as caring and the function of mothers and fathers is said to be equivalent. The talk about their own family and mothers is marked by positive descriptions but is challenged in a few stories by raising themes of conflict. The majority of children talk about fathers and describe them on the basis of their origin and on the basis of a relational sense. Some children’s talk appears confused about these two aspects of fathers. The children experience difficulties in approaching talk of appearance and use the concepts of seed and eggs to different degrees. The majority of children talking about seed tell us that it comes from a man.
The rainbow children’s way of talking about family is in line with previous research about children’s view of family. Children’s openness to different family structures can be seen as an expression to justify their own family constellation, or it shows a realistic reflection of society’s diversity in terms of family forms. The difficulties to talk about negative experiences within the family show the problematic to go against a dominant discourse of family as harmonious. The rainbow children’s talk that moms and dads are the same is different from previous research on children’s view of parents and how this can be understood is discussed in the paper. The confusion that some children’s talk about having a dad in one sense and in another can’t show that the children need to get support in finding a working discourse about what a dad is and the difference on a relational dad and a donor.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
In: 204, Lköpping University, Lköpping</description><fulltext>true</fulltext><rsrctype>web_resource</rsrctype><creationdate>2011</creationdate><recordtype>web_resource</recordtype><sourceid>1GC</sourceid><recordid>eNqtjTFuwkAQRd2kQEnuMBdAWhMFQ0tk5BrRW-NlbA-sd63ZtSW63CEXoAgXgZvkJFkhuAG_ea96f5KE3EKNHZs9XH8FMATo0N68EgRuXX85_X3_AFnYsT8M4tGiOYbo4MOwYwIcQaix1fXc-ArFeugFA7juUXa6hcDGVIZHMp7ekpcaI9_vfE2Kdb79KqY0iOspHpTaGUM6sLO-XM6UStO0XHEMuEawb1lvyLtBNJWpilvMlco-M_XxxNQ_ku1j7A</recordid><startdate>2011</startdate><enddate>2011</enddate><creator>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creator><creator>Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creator><creator>Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creator><creator>Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creator><scope>1GC</scope></search><sort><creationdate>2011</creationdate><title>En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse</title><author>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning ; Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</author></sort><facets><frbrtype>5</frbrtype><frbrgroupid>cdi_FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000860075703</frbrgroupid><rsrctype>web_resources</rsrctype><prefilter>web_resources</prefilter><language>eng ; swe</language><creationdate>2011</creationdate><toplevel>online_resources</toplevel><creatorcontrib>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><creatorcontrib>Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><collection>Europeana Collections</collection></facets><delivery><delcategory>Remote Search Resource</delcategory><fulltext>fulltext_linktorsrc</fulltext></delivery><addata><au>Wikström Maria , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</au><au>Möllerstrand Anna , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</au><au>Wikström Maria, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</au><au>Möllerstrand Anna, Lköpping University, Department of Behavioral Science and Learning</au><format>book</format><genre>unknown</genre><ristype>GEN</ristype><btitle>En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse</btitle><date>2011</date><risdate>2011</risdate><abstract>Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.
Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man.
Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)
20 poäng / 30 hp
I:204, Linköpings Universitet, Linköping
This study can be placed in childhood research, where children are seen as actors whose voices deserve to be taken seriously. The aim was to investigate the rainbow children’s view of family, their own family and appearance. Interviews have been conducted with twelve children aged five to eight, all of whom were cohabiting with two mothers. A semi-structured interview guide was used and the children were asked to paint their own and another family. The children’s speech has been analysed on the basis of a discourse analysis.
The result shows that the rainbow children talk about family from relational ties, emotional closeness, living and doing things together. The children show an openness to different family structures. Parents are described as caring and the function of mothers and fathers is said to be equivalent. The talk about their own family and mothers is marked by positive descriptions but is challenged in a few stories by raising themes of conflict. The majority of children talk about fathers and describe them on the basis of their origin and on the basis of a relational sense. Some children’s talk appears confused about these two aspects of fathers. The children experience difficulties in approaching talk of appearance and use the concepts of seed and eggs to different degrees. The majority of children talking about seed tell us that it comes from a man.
The rainbow children’s way of talking about family is in line with previous research about children’s view of family. Children’s openness to different family structures can be seen as an expression to justify their own family constellation, or it shows a realistic reflection of society’s diversity in terms of family forms. The difficulties to talk about negative experiences within the family show the problematic to go against a dominant discourse of family as harmonious. The rainbow children’s talk that moms and dads are the same is different from previous research on children’s view of parents and how this can be understood is discussed in the paper. The confusion that some children’s talk about having a dad in one sense and in another can’t show that the children need to get support in finding a working discourse about what a dad is and the difference on a relational dad and a donor.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
In: 204, Lköpping University, Lköpping</abstract><oa>free_for_read</oa></addata></record> |
| fulltext | fulltext_linktorsrc |
| identifier | |
| ispartof | |
| issn | |
| language | eng ; swe |
| recordid | cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000086007570 |
| source | Europeana Collections |
| title | En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse |
| url | https://sfx.bib-bvb.de/sfx_tum?ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info:ofi/enc:UTF-8&ctx_tim=2024-12-21T11%3A10%3A41IST&url_ver=Z39.88-2004&url_ctx_fmt=infofi/fmt:kev:mtx:ctx&rfr_id=info:sid/primo.exlibrisgroup.com:primo3-Article-europeana_1GC&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:book&rft.genre=unknown&rft.btitle=En%20familj%20%C3%A4r%20att%20man%20%C3%A4r%20bra%20ihop%C2%A0%E2%80%93%20en%20diskursanalytisk%20studie%20av%20regnb%C3%A5gsbarns%20prat%20om%20familj%20och%20tillblivelse&rft.au=Wikstr%C3%B6m%20Maria%20,%20Link%C3%B6pings%20universitet,%20Institutionen%20f%C3%B6r%20beteendevetenskap%20och%20l%C3%A4rande&rft.date=2011&rft_id=info:doi/&rft_dat=%3Ceuropeana_1GC%3E9200111_BibliographicResource_1000086007570%3C/europeana_1GC%3E%3Curl%3E%3C/url%3E&disable_directlink=true&sfx.directlink=off&sfx.report_link=0&rft_id=info:oai/&rft_id=info:pmid/&rfr_iscdi=true |