Varför hälsar du inte? En studie i några muslimers tankar inför första mötet med en vägledare

Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer med multikulturell bakgrund. Jag vill även belysa att vad som ses som normalt i en kultur kan betyda något helt annat i en annan. Undersökningen går även in på kulturkrockar och dess problematik i samband med vägledning. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ, och de fem respondenter som intervjuades var alla praktiserande muslimer. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är den konstruktivistiska. Undersökningen visar att individerna på olika sätt kompromissar för att få deras vardag att gå ihop med sin religiösa trosuppfattning. En slutsats som drogs är att kulturell kompetens till viss del är nödvändig, dock är det vägledarens förhållningssätt som är avgörande för om det blir ett lyckat möte. Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen) 10 poäng / 15 hp The study’s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims. The theoretical point in the study is the constructivist. The thesis shows that the individuals compromise with their religious beliefs in order to meet their daily needs. A conclusion is that cultural competence is necessary, but also that the counselors approach proved to be of significant importance. The study’s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims. The theoretical point in the study is the constructivist. The thesis shows that the individuals compromise with their religious beliefs in order to meet their daily needs. A conclusion is that cultural competence is necessary, but also that the counselors approach proved to be of significant importance. Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer me