Upplevelser av arbetslöshet ur ungdomars egna berättelser
I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid a...
Gespeichert in:
Hauptverfasser: | , , |
---|---|
Format: | Web Resource |
Sprache: | eng ; swe |
Online-Zugang: | Volltext bestellen |
Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
Zusammenfassung: | I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.
Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna.
Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)
10 poäng / 15 hp
The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model.
The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.
I d |
---|