Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur
Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i beh...
Gespeichert in:
| Hauptverfasser: | , |
|---|---|
| Format: | Web Resource |
| Sprache: | eng ; swe |
| Online-Zugang: | Volltext bestellen |
| Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
| container_end_page | |
|---|---|
| container_issue | |
| container_start_page | |
| container_title | |
| container_volume | |
| creator | Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning |
| description | Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integr |
| format | Web Resource |
| fullrecord | <record><control><sourceid>europeana_1GC</sourceid><recordid>TN_cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085979710</recordid><sourceformat>XML</sourceformat><sourcesystem>PC</sourcesystem><sourcerecordid>9200111_BibliographicResource_1000085979710</sourcerecordid><originalsourceid>FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859797103</originalsourceid><addsrcrecordid>eNqtjDEOAiEQAK-xMOof-IAJaPS8VqO5wsrYkz3YU8IGyAKFH_MDfswrfILTTDOZebO_ogXOHhKWLAYsL4uUUYyfNwsMwgVP1SJDsCiyj-QrlcrLZjbC1K1-XjT95Xw_9WusHBNCAG0iEZriYsi620iplNJHN5CLD4b0dOaGOVY2qJWcOOy6tmuV3P5x9QXX90sP</addsrcrecordid><sourcetype>Aggregation Database</sourcetype><iscdi>true</iscdi><recordtype>web_resource</recordtype></control><display><type>web_resource</type><title>Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur</title><source>Europeana Collections</source><creator>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</creator><creatorcontrib>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><description>Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
The leadership in school is discussed and research reports usually show results that give the principal a significant role in the development work of the school. The main mission in school consists in optimal achievement of goals for all pupils who receive their education there. Then attitude and attitudes towards children in need of special support have a great importance. There are high demands that the school’s teachers see opportunities to change the environment, methods, content and meet if all pupils are to have the conditions for achieving their goals. One prerequisite is that the school as a whole has an inclusive approach to its work with the students. The headmaster stands for the school’s management and according to his mission must promote this work. For me, the purpose of this study has been to examine whether the principal has the possibility to anchor with his leadership an inclusive attitude in the pedagogue group, so that it becomes visible in the teachers' discussions and attitudes towards children in need of special support. If there is support for this success, my next question is whether it can be read in the formulations of the action programmes.
I have made use of case studies to conduct my investigation. Five schools in a larger municipality in southern Sweden have been the subject of a study in three parts. The principals at the five schools have been interviewed about how they look at their work with children in need of special support. At each school, a focus group, with representatives from all the teams at the school, has discussed two dilemmas as if it applied to two students at their own school. Action programmes drawn up in two year courses at school have been copied and made anonymous to be studied in terms of content and wording. Rector interviews, focus groups and action programs have since been analyzed to seek support for inclusive expressions in speech and writing.
The results show in four of the five schools expressions and descriptions in the principals that suggest an inclusive attitude and are also confirmed in documents such as changes in organization and development work at school. The focus groups at these four schools have also shown in their discussions an inclusive approach by focusing the discussion on changes in the environment, methods, content and response. However, there is no such attitude reflected in the action programmes at either school. These contain formulations that are mostly individual oriented. In the fifth school, both the headmaster and the focus group represent a more integrative approach, with the problems and measures being placed on the individual pupil.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
Linköpings universitet, Linköpings universitet, Linköping</description><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><oa>free_for_read</oa><woscitedreferencessubscribed>false</woscitedreferencessubscribed></display><links><openurl>$$Topenurl_article</openurl><openurlfulltext>$$Topenurlfull_article</openurlfulltext><thumbnail>$$Tsyndetics_thumb_exl</thumbnail><linktohtml>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085979710$$EHTML$$P50$$Geuropeana$$Hfree_for_read</linktohtml><link.rule.ids>776,38496,75922</link.rule.ids><linktorsrc>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085979710$$EView_record_in_Europeana$$FView_record_in_$$GEuropeana$$Hfree_for_read</linktorsrc></links><search><creatorcontrib>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><title>Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur</title><description>Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
The leadership in school is discussed and research reports usually show results that give the principal a significant role in the development work of the school. The main mission in school consists in optimal achievement of goals for all pupils who receive their education there. Then attitude and attitudes towards children in need of special support have a great importance. There are high demands that the school’s teachers see opportunities to change the environment, methods, content and meet if all pupils are to have the conditions for achieving their goals. One prerequisite is that the school as a whole has an inclusive approach to its work with the students. The headmaster stands for the school’s management and according to his mission must promote this work. For me, the purpose of this study has been to examine whether the principal has the possibility to anchor with his leadership an inclusive attitude in the pedagogue group, so that it becomes visible in the teachers' discussions and attitudes towards children in need of special support. If there is support for this success, my next question is whether it can be read in the formulations of the action programmes.
I have made use of case studies to conduct my investigation. Five schools in a larger municipality in southern Sweden have been the subject of a study in three parts. The principals at the five schools have been interviewed about how they look at their work with children in need of special support. At each school, a focus group, with representatives from all the teams at the school, has discussed two dilemmas as if it applied to two students at their own school. Action programmes drawn up in two year courses at school have been copied and made anonymous to be studied in terms of content and wording. Rector interviews, focus groups and action programs have since been analyzed to seek support for inclusive expressions in speech and writing.
The results show in four of the five schools expressions and descriptions in the principals that suggest an inclusive attitude and are also confirmed in documents such as changes in organization and development work at school. The focus groups at these four schools have also shown in their discussions an inclusive approach by focusing the discussion on changes in the environment, methods, content and response. However, there is no such attitude reflected in the action programmes at either school. These contain formulations that are mostly individual oriented. In the fifth school, both the headmaster and the focus group represent a more integrative approach, with the problems and measures being placed on the individual pupil.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
Linköpings universitet, Linköpings universitet, Linköping</description><fulltext>true</fulltext><rsrctype>web_resource</rsrctype><creationdate>2009</creationdate><recordtype>web_resource</recordtype><sourceid>1GC</sourceid><recordid>eNqtjDEOAiEQAK-xMOof-IAJaPS8VqO5wsrYkz3YU8IGyAKFH_MDfswrfILTTDOZebO_ogXOHhKWLAYsL4uUUYyfNwsMwgVP1SJDsCiyj-QrlcrLZjbC1K1-XjT95Xw_9WusHBNCAG0iEZriYsi620iplNJHN5CLD4b0dOaGOVY2qJWcOOy6tmuV3P5x9QXX90sP</recordid><startdate>20091016</startdate><enddate>20091016</enddate><creator>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creator><creator>Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</creator><scope>1GC</scope></search><sort><creationdate>20091016</creationdate><title>Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur</title><author>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande ; Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</author></sort><facets><frbrtype>5</frbrtype><frbrgroupid>cdi_FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859797103</frbrgroupid><rsrctype>web_resources</rsrctype><prefilter>web_resources</prefilter><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><toplevel>online_resources</toplevel><creatorcontrib>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</creatorcontrib><creatorcontrib>Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</creatorcontrib><collection>Europeana Collections</collection></facets><delivery><delcategory>Remote Search Resource</delcategory><fulltext>fulltext_linktorsrc</fulltext></delivery><addata><au>Fält Inger , Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande</au><au>Field Inger, University of Lköpping, Department of Behavioral Science and Learning</au><format>book</format><genre>unknown</genre><ristype>GEN</ristype><btitle>Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur</btitle><date>2009-10-16</date><risdate>2009</risdate><abstract>Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
The leadership in school is discussed and research reports usually show results that give the principal a significant role in the development work of the school. The main mission in school consists in optimal achievement of goals for all pupils who receive their education there. Then attitude and attitudes towards children in need of special support have a great importance. There are high demands that the school’s teachers see opportunities to change the environment, methods, content and meet if all pupils are to have the conditions for achieving their goals. One prerequisite is that the school as a whole has an inclusive approach to its work with the students. The headmaster stands for the school’s management and according to his mission must promote this work. For me, the purpose of this study has been to examine whether the principal has the possibility to anchor with his leadership an inclusive attitude in the pedagogue group, so that it becomes visible in the teachers' discussions and attitudes towards children in need of special support. If there is support for this success, my next question is whether it can be read in the formulations of the action programmes.
I have made use of case studies to conduct my investigation. Five schools in a larger municipality in southern Sweden have been the subject of a study in three parts. The principals at the five schools have been interviewed about how they look at their work with children in need of special support. At each school, a focus group, with representatives from all the teams at the school, has discussed two dilemmas as if it applied to two students at their own school. Action programmes drawn up in two year courses at school have been copied and made anonymous to be studied in terms of content and wording. Rector interviews, focus groups and action programs have since been analyzed to seek support for inclusive expressions in speech and writing.
The results show in four of the five schools expressions and descriptions in the principals that suggest an inclusive attitude and are also confirmed in documents such as changes in organization and development work at school. The focus groups at these four schools have also shown in their discussions an inclusive approach by focusing the discussion on changes in the environment, methods, content and response. However, there is no such attitude reflected in the action programmes at either school. These contain formulations that are mostly individual oriented. In the fifth school, both the headmaster and the focus group represent a more integrative approach, with the problems and measures being placed on the individual pupil.
Independent work at advanced level (master’s degree)
20 points/30 hp
Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar.
Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift.
Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
20 poäng / 30 hp
Linköpings universitet, Linköpings universitet, Linköping</abstract><oa>free_for_read</oa></addata></record> |
| fulltext | fulltext_linktorsrc |
| identifier | |
| ispartof | |
| issn | |
| language | eng ; swe |
| recordid | cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085979710 |
| source | Europeana Collections |
| title | Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur |
| url | https://sfx.bib-bvb.de/sfx_tum?ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info:ofi/enc:UTF-8&ctx_tim=2025-01-25T09%3A35%3A07IST&url_ver=Z39.88-2004&url_ctx_fmt=infofi/fmt:kev:mtx:ctx&rfr_id=info:sid/primo.exlibrisgroup.com:primo3-Article-europeana_1GC&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:book&rft.genre=unknown&rft.btitle=Ledarskapets%20betydelse%20f%C3%B6r%20en%20inkluderande%20skolkultur&rft.au=F%C3%A4lt%20Inger%20,%20Link%C3%B6pings%20universitet,%20Institutionen%20f%C3%B6r%20beteendevetenskap%20och%20l%C3%A4rande&rft.date=2009-10-16&rft_id=info:doi/&rft_dat=%3Ceuropeana_1GC%3E9200111_BibliographicResource_1000085979710%3C/europeana_1GC%3E%3Curl%3E%3C/url%3E&disable_directlink=true&sfx.directlink=off&sfx.report_link=0&rft_id=info:oai/&rft_id=info:pmid/&rfr_iscdi=true |