“It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i si...
Gespeichert in:
Hauptverfasser: | , |
---|---|
Format: | Web Resource |
Sprache: | eng ; swe |
Online-Zugang: | Volltext bestellen |
Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
container_end_page | |
---|---|
container_issue | |
container_start_page | |
container_title | |
container_volume | |
creator | Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen |
description | Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp
The purpose of this study is to examine how students in year three read a pupil’s close text, an instructional text, a fiction text, and a fact text linked to the current knowledge objectives for students in year three. Furthermore, the study intends to examine how far students have come to achieve fluency in their reading. The study also highlights students' perceptions of the usefulness of reading and how students state that they are going to do when reading. The study is based on video observations and interviews of seventeen pupils in two different classes at two different schools.
In the analysis of the results how students read, a lack of knowledge about the structure of th |
format | Web Resource |
fullrecord | <record><control><sourceid>europeana_1GC</sourceid><recordid>TN_cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085975343</recordid><sourceformat>XML</sourceformat><sourcesystem>PC</sourcesystem><sourcerecordid>9200111_BibliographicResource_1000085975343</sourcerecordid><originalsourceid>FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859753433</originalsourceid><addsrcrecordid>eNqtjD0KwkAUhNNYiHqHdwCFxCiaUkWJrdiHl-RtsrDsC_sjpMs1BL1cTmIU8QROM8M3w4wD0XePs-u7u4WKuQTHkBNgrugdDWE5BymgZQ813n4QULeulrrquyfswDpftsACGt9IZT-ToQSpoSU0EE-DkUBlafb1SZCejtdDuiBvuCHUmBWsFBVOsrZZsgzDKIqyvcyV5MpgU8viQpa9KSiLwkHbdbJZx6s4_uPVC5NrW-k</addsrcrecordid><sourcetype>Aggregation Database</sourcetype><iscdi>true</iscdi><recordtype>web_resource</recordtype></control><display><type>web_resource</type><title>“It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3</title><source>Europeana Collections</source><creator>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen ; Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creator><creatorcontrib>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen ; Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creatorcontrib><description>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp
The purpose of this study is to examine how students in year three read a pupil’s close text, an instructional text, a fiction text, and a fact text linked to the current knowledge objectives for students in year three. Furthermore, the study intends to examine how far students have come to achieve fluency in their reading. The study also highlights students' perceptions of the usefulness of reading and how students state that they are going to do when reading. The study is based on video observations and interviews of seventeen pupils in two different classes at two different schools.
In the analysis of the results how students read, a lack of knowledge about the structure of the texts emerged. Pupils used a variety of strategies to read the different texts. It emerged that all pupils except one were able to read the pupil-close text with fluency. A little more than half were thought to read the text of the instruction and the text of the fact with fluency, and almost all students were able to read the fiction text with fluency. To tell back the contents of the text of the instruction, only one student needed supplementary questions, and when reading the text, a couple of students made it possible to retell the contents without questions. When the fiction text was retold, it was only one who passed it completely.
At the observation sessions questions were also asked about the student’s perception of why to read and how the students do when they read themselves. The answers the students stated about why to read were divided into six categories where the two largest categories were to learn things and because it is good to be able to. The answers to the question about how students do when reading were divided into two categories and these were sounding as well as automated decoding.
Self-employed work at compulsory school
10 points/15 credits
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp</description><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><oa>free_for_read</oa><woscitedreferencessubscribed>false</woscitedreferencessubscribed></display><links><openurl>$$Topenurl_article</openurl><openurlfulltext>$$Topenurlfull_article</openurlfulltext><thumbnail>$$Tsyndetics_thumb_exl</thumbnail><linktohtml>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085975343$$EHTML$$P50$$Geuropeana$$Hfree_for_read</linktohtml><link.rule.ids>776,38494,75918</link.rule.ids><linktorsrc>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085975343$$EView_record_in_Europeana$$FView_record_in_$$GEuropeana$$Hfree_for_read</linktorsrc></links><search><creatorcontrib>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creatorcontrib><creatorcontrib>Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creatorcontrib><title>“It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3</title><description>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp
The purpose of this study is to examine how students in year three read a pupil’s close text, an instructional text, a fiction text, and a fact text linked to the current knowledge objectives for students in year three. Furthermore, the study intends to examine how far students have come to achieve fluency in their reading. The study also highlights students' perceptions of the usefulness of reading and how students state that they are going to do when reading. The study is based on video observations and interviews of seventeen pupils in two different classes at two different schools.
In the analysis of the results how students read, a lack of knowledge about the structure of the texts emerged. Pupils used a variety of strategies to read the different texts. It emerged that all pupils except one were able to read the pupil-close text with fluency. A little more than half were thought to read the text of the instruction and the text of the fact with fluency, and almost all students were able to read the fiction text with fluency. To tell back the contents of the text of the instruction, only one student needed supplementary questions, and when reading the text, a couple of students made it possible to retell the contents without questions. When the fiction text was retold, it was only one who passed it completely.
At the observation sessions questions were also asked about the student’s perception of why to read and how the students do when they read themselves. The answers the students stated about why to read were divided into six categories where the two largest categories were to learn things and because it is good to be able to. The answers to the question about how students do when reading were divided into two categories and these were sounding as well as automated decoding.
Self-employed work at compulsory school
10 points/15 credits
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp</description><fulltext>true</fulltext><rsrctype>web_resource</rsrctype><creationdate>2009</creationdate><recordtype>web_resource</recordtype><sourceid>1GC</sourceid><recordid>eNqtjD0KwkAUhNNYiHqHdwCFxCiaUkWJrdiHl-RtsrDsC_sjpMs1BL1cTmIU8QROM8M3w4wD0XePs-u7u4WKuQTHkBNgrugdDWE5BymgZQ813n4QULeulrrquyfswDpftsACGt9IZT-ToQSpoSU0EE-DkUBlafb1SZCejtdDuiBvuCHUmBWsFBVOsrZZsgzDKIqyvcyV5MpgU8viQpa9KSiLwkHbdbJZx6s4_uPVC5NrW-k</recordid><startdate>20090206</startdate><enddate>20090206</enddate><creator>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creator><creator>Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creator><scope>1GC</scope></search><sort><creationdate>20090206</creationdate><title>“It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3</title><author>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen ; Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</author></sort><facets><frbrtype>5</frbrtype><frbrgroupid>cdi_FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859753433</frbrgroupid><rsrctype>web_resources</rsrctype><prefilter>web_resources</prefilter><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><toplevel>online_resources</toplevel><creatorcontrib>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creatorcontrib><creatorcontrib>Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</creatorcontrib><collection>Europeana Collections</collection></facets><delivery><delcategory>Remote Search Resource</delcategory><fulltext>fulltext_linktorsrc</fulltext></delivery><addata><au>Wetterling Madeleine 1985- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</au><au>Pettersson Anna 1981- , Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen</au><format>book</format><genre>unknown</genre><ristype>GEN</ristype><btitle>“It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3</btitle><date>2009-02-06</date><risdate>2009</risdate><abstract>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp
The purpose of this study is to examine how students in year three read a pupil’s close text, an instructional text, a fiction text, and a fact text linked to the current knowledge objectives for students in year three. Furthermore, the study intends to examine how far students have come to achieve fluency in their reading. The study also highlights students' perceptions of the usefulness of reading and how students state that they are going to do when reading. The study is based on video observations and interviews of seventeen pupils in two different classes at two different schools.
In the analysis of the results how students read, a lack of knowledge about the structure of the texts emerged. Pupils used a variety of strategies to read the different texts. It emerged that all pupils except one were able to read the pupil-close text with fluency. A little more than half were thought to read the text of the instruction and the text of the fact with fluency, and almost all students were able to read the fiction text with fluency. To tell back the contents of the text of the instruction, only one student needed supplementary questions, and when reading the text, a couple of students made it possible to retell the contents without questions. When the fiction text was retold, it was only one who passed it completely.
At the observation sessions questions were also asked about the student’s perception of why to read and how the students do when they read themselves. The answers the students stated about why to read were divided into six categories where the two largest categories were to learn things and because it is good to be able to. The answers to the question about how students do when reading were divided into two categories and these were sounding as well as automated decoding.
Self-employed work at compulsory school
10 points/15 credits
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.
Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.
Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)
10 poäng / 15 hp</abstract><oa>free_for_read</oa></addata></record> |
fulltext | fulltext_linktorsrc |
identifier | |
ispartof | |
issn | |
language | eng ; swe |
recordid | cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085975343 |
source | Europeana Collections |
title | “It’s good to be able to read, if you have to read anything” A study of pupils reading in year 3 |
url | https://sfx.bib-bvb.de/sfx_tum?ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info:ofi/enc:UTF-8&ctx_tim=2025-02-10T18%3A27%3A13IST&url_ver=Z39.88-2004&url_ctx_fmt=infofi/fmt:kev:mtx:ctx&rfr_id=info:sid/primo.exlibrisgroup.com:primo3-Article-europeana_1GC&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:book&rft.genre=unknown&rft.btitle=%E2%80%9CIt%E2%80%99s%20good%20to%20be%20able%20to%20read,%20if%20you%20have%20to%20read%20anything%E2%80%9D%20A%20study%20of%20pupils%20reading%20in%20year%203&rft.au=Wetterling%20Madeleine%201985-%20,%20H%C3%B6gskolan%20i%20Kalmar,%20Humanvetenskapliga%20institutionen&rft.date=2009-02-06&rft_id=info:doi/&rft_dat=%3Ceuropeana_1GC%3E9200111_BibliographicResource_1000085975343%3C/europeana_1GC%3E%3Curl%3E%3C/url%3E&disable_directlink=true&sfx.directlink=off&sfx.report_link=0&rft_id=info:oai/&rft_id=info:pmid/&rfr_iscdi=true |