"GÖMDA FLYKTINGBARN" I LJUSET AV MEDIAS DISKURSER Det sociala arbetets utmaningar i ett föränderligt Sverige

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser. Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) 10 poäng / 15 hp G3355, Mittuniversitetet, Östersund Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser. Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både upp