Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas?
Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och po...
Gespeichert in:
| 1. Verfasser: | |
|---|---|
| Format: | Web Resource |
| Sprache: | eng ; swe |
| Online-Zugang: | Volltext bestellen |
| Tags: |
Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
|
| container_end_page | |
|---|---|
| container_issue | |
| container_start_page | |
| container_title | |
| container_volume | |
| creator | Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper |
| description | Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många l |
| format | Web Resource |
| fullrecord | <record><control><sourceid>europeana_1GC</sourceid><recordid>TN_cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085968337</recordid><sourceformat>XML</sourceformat><sourcesystem>PC</sourcesystem><sourcerecordid>9200111_BibliographicResource_1000085968337</sourcerecordid><originalsourceid>FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859683373</originalsourceid><addsrcrecordid>eNrjZLCKLMpOzVPIT85QyE4sKso8vKRIIVMhLDU5O78otawyTyEsMyc7tUQhqTSlODuxQCHt8Lai3NSUnMRiex4G1rTEnOJUXijNzeDh5hri7KGbWlqUX5CamJcYn5yfk5OaXJKZn1ccb2lkYGBoaBjvlJmUk5mfXpRYkJGZHJRanF9alJwab2gABBamlmYWxsbmxlQ0CgAAMUxk</addsrcrecordid><sourcetype>Aggregation Database</sourcetype><iscdi>true</iscdi><recordtype>web_resource</recordtype></control><display><type>web_resource</type><title>Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas?</title><source>Europeana Collections</source><creator>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</creator><creatorcontrib>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</creatorcontrib><description>Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp
This paper is the result of a study of how the weekly view in 2007 produced professions, careers and the labour market for their readers. The purpose is to investigate whether the magazine is a source of empowerment for young women, or whether they cement the old usual patterns, where girls are cute and boys are strong.
The questions I worked from outside are the following; Which professions are portrayed in the magazine? What is the gender distribution within these? How is the labor market portrayed? Does the “dream job” exist? Which/fold is it? How is it produced?
The method used is qualitative with quantitative elements. The quantitative part consisted of content analysis to create an understanding of the professions and their gender distribution in the whole year 2007. In the qualitative part, both text and image of special articles focused on professional life and career were analysed. In the text analysis, the following search concepts were used; narrative technique, appraisal, uselated words, dichotomies and discourse. In the second phase of the analysis, a number of questions were put to the material, these questions revolved around common denominators in choice of profession, working conditions, personal characteristics and whether the gender issue was addressed in the articles.
The theoretical frame of reference consists of theories about social construction of gender/gender, the consumer society, media culture and feminism/postfeminism.
The results of the content analysis showed that in the world of Week-New Sweden the labour market is much more equal than in reality. In many of the professions that appeared in the newspaper, there were both women and men represented and compared to reality, as in this case Statistics Sweden stands for, women do not have typical female professions and men do not typically have male professions.
It is mainly the feminine discourse that one writes differently, women are portrayed as purposeful, creative, social and willing to work hard, something that is in direct contradiction to the stereotypical image of women in society. The dream job is the job that corresponds to the individual’s interests and gives gold edge to the existence through experiences and opportunities for development. The labor market is described to some extent as a buffet to choose from, but there is also a reality anchorage, addressing problems and difficulties. The weekly view conveys a positive message to the reader that women can or should aim a little higher, follow their interests and that there are opportunities to succeed. Since the magazine has a relatively large edition and thus many readers, it should have some significance for a development towards a more equal labour market in the future. However, one can think about whether this forum appeals to and leads to empowerment for all young women, with its clear focus on the middle class I unfortunately do not think that is the case.
Independent work at advanced level (master’s degree)
10 points/15 hp
Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp</description><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><oa>free_for_read</oa><woscitedreferencessubscribed>false</woscitedreferencessubscribed></display><links><openurl>$$Topenurl_article</openurl><openurlfulltext>$$Topenurlfull_article</openurlfulltext><thumbnail>$$Tsyndetics_thumb_exl</thumbnail><linktohtml>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085968337$$EHTML$$P50$$Geuropeana$$Hfree_for_read</linktohtml><link.rule.ids>776,38494,76145</link.rule.ids><linktorsrc>$$Uhttps://data.europeana.eu/item/9200111/BibliographicResource_1000085968337$$EView_record_in_Europeana$$FView_record_in_$$GEuropeana$$Hfree_for_read</linktorsrc></links><search><creatorcontrib>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</creatorcontrib><title>Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas?</title><description>Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp
This paper is the result of a study of how the weekly view in 2007 produced professions, careers and the labour market for their readers. The purpose is to investigate whether the magazine is a source of empowerment for young women, or whether they cement the old usual patterns, where girls are cute and boys are strong.
The questions I worked from outside are the following; Which professions are portrayed in the magazine? What is the gender distribution within these? How is the labor market portrayed? Does the “dream job” exist? Which/fold is it? How is it produced?
The method used is qualitative with quantitative elements. The quantitative part consisted of content analysis to create an understanding of the professions and their gender distribution in the whole year 2007. In the qualitative part, both text and image of special articles focused on professional life and career were analysed. In the text analysis, the following search concepts were used; narrative technique, appraisal, uselated words, dichotomies and discourse. In the second phase of the analysis, a number of questions were put to the material, these questions revolved around common denominators in choice of profession, working conditions, personal characteristics and whether the gender issue was addressed in the articles.
The theoretical frame of reference consists of theories about social construction of gender/gender, the consumer society, media culture and feminism/postfeminism.
The results of the content analysis showed that in the world of Week-New Sweden the labour market is much more equal than in reality. In many of the professions that appeared in the newspaper, there were both women and men represented and compared to reality, as in this case Statistics Sweden stands for, women do not have typical female professions and men do not typically have male professions.
It is mainly the feminine discourse that one writes differently, women are portrayed as purposeful, creative, social and willing to work hard, something that is in direct contradiction to the stereotypical image of women in society. The dream job is the job that corresponds to the individual’s interests and gives gold edge to the existence through experiences and opportunities for development. The labor market is described to some extent as a buffet to choose from, but there is also a reality anchorage, addressing problems and difficulties. The weekly view conveys a positive message to the reader that women can or should aim a little higher, follow their interests and that there are opportunities to succeed. Since the magazine has a relatively large edition and thus many readers, it should have some significance for a development towards a more equal labour market in the future. However, one can think about whether this forum appeals to and leads to empowerment for all young women, with its clear focus on the middle class I unfortunately do not think that is the case.
Independent work at advanced level (master’s degree)
10 points/15 hp
Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp</description><fulltext>true</fulltext><rsrctype>web_resource</rsrctype><creationdate>2009</creationdate><recordtype>web_resource</recordtype><sourceid>1GC</sourceid><recordid>eNrjZLCKLMpOzVPIT85QyE4sKso8vKRIIVMhLDU5O78otawyTyEsMyc7tUQhqTSlODuxQCHt8Lai3NSUnMRiex4G1rTEnOJUXijNzeDh5hri7KGbWlqUX5CamJcYn5yfk5OaXJKZn1ccb2lkYGBoaBjvlJmUk5mfXpRYkJGZHJRanF9alJwab2gABBamlmYWxsbmxlQ0CgAAMUxk</recordid><startdate>20090925</startdate><enddate>20090925</enddate><creator>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</creator><scope>1GC</scope></search><sort><creationdate>20090925</creationdate><title>Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas?</title><author>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</author></sort><facets><frbrtype>5</frbrtype><frbrgroupid>cdi_FETCH-europeana_collections_9200111_BibliographicResource_10000859683373</frbrgroupid><rsrctype>web_resources</rsrctype><prefilter>web_resources</prefilter><language>eng ; swe</language><creationdate>2009</creationdate><toplevel>online_resources</toplevel><creatorcontrib>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</creatorcontrib><collection>Europeana Collections</collection></facets><delivery><delcategory>Remote Search Resource</delcategory><fulltext>fulltext_linktorsrc</fulltext></delivery><addata><au>Boman Ulrika 1971- , Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper</au><format>book</format><genre>unknown</genre><ristype>GEN</ristype><btitle>Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas?</btitle><date>2009-09-25</date><risdate>2009</risdate><abstract>Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp
This paper is the result of a study of how the weekly view in 2007 produced professions, careers and the labour market for their readers. The purpose is to investigate whether the magazine is a source of empowerment for young women, or whether they cement the old usual patterns, where girls are cute and boys are strong.
The questions I worked from outside are the following; Which professions are portrayed in the magazine? What is the gender distribution within these? How is the labor market portrayed? Does the “dream job” exist? Which/fold is it? How is it produced?
The method used is qualitative with quantitative elements. The quantitative part consisted of content analysis to create an understanding of the professions and their gender distribution in the whole year 2007. In the qualitative part, both text and image of special articles focused on professional life and career were analysed. In the text analysis, the following search concepts were used; narrative technique, appraisal, uselated words, dichotomies and discourse. In the second phase of the analysis, a number of questions were put to the material, these questions revolved around common denominators in choice of profession, working conditions, personal characteristics and whether the gender issue was addressed in the articles.
The theoretical frame of reference consists of theories about social construction of gender/gender, the consumer society, media culture and feminism/postfeminism.
The results of the content analysis showed that in the world of Week-New Sweden the labour market is much more equal than in reality. In many of the professions that appeared in the newspaper, there were both women and men represented and compared to reality, as in this case Statistics Sweden stands for, women do not have typical female professions and men do not typically have male professions.
It is mainly the feminine discourse that one writes differently, women are portrayed as purposeful, creative, social and willing to work hard, something that is in direct contradiction to the stereotypical image of women in society. The dream job is the job that corresponds to the individual’s interests and gives gold edge to the existence through experiences and opportunities for development. The labor market is described to some extent as a buffet to choose from, but there is also a reality anchorage, addressing problems and difficulties. The weekly view conveys a positive message to the reader that women can or should aim a little higher, follow their interests and that there are opportunities to succeed. Since the magazine has a relatively large edition and thus many readers, it should have some significance for a development towards a more equal labour market in the future. However, one can think about whether this forum appeals to and leads to empowerment for all young women, with its clear focus on the middle class I unfortunately do not think that is the case.
Independent work at advanced level (master’s degree)
10 points/15 hp
Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.
De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?
Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.
Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.
Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.
Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.
Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)
10 poäng / 15 hp</abstract><oa>free_for_read</oa></addata></record> |
| fulltext | fulltext_linktorsrc |
| identifier | |
| ispartof | |
| issn | |
| language | eng ; swe |
| recordid | cdi_europeana_collections_9200111_BibliographicResource_1000085968337 |
| source | Europeana Collections |
| title | Yrken och karriär i Veckorevyn Vilket budskap förmedlas? |
| url | https://sfx.bib-bvb.de/sfx_tum?ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info:ofi/enc:UTF-8&ctx_tim=2025-02-15T09%3A16%3A23IST&url_ver=Z39.88-2004&url_ctx_fmt=infofi/fmt:kev:mtx:ctx&rfr_id=info:sid/primo.exlibrisgroup.com:primo3-Article-europeana_1GC&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:book&rft.genre=unknown&rft.btitle=Yrken%20och%20karri%C3%A4r%20i%20Veckorevyn%20Vilket%20budskap%20f%C3%B6rmedlas?&rft.au=Boman%20Ulrika%201971-%20,%20Karlstads%20universitet,%20Fakulteten%20f%C3%B6r%20samh%C3%A4lls-%20och%20livsvetenskaper&rft.date=2009-09-25&rft_id=info:doi/&rft_dat=%3Ceuropeana_1GC%3E9200111_BibliographicResource_1000085968337%3C/europeana_1GC%3E%3Curl%3E%3C/url%3E&disable_directlink=true&sfx.directlink=off&sfx.report_link=0&rft_id=info:oai/&rft_id=info:pmid/&rfr_iscdi=true |