KÄRNA KYRKA

Sadeltak, Sadeltak - Med valmad spets Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten i mitten av 1100-talet med ett rektangulärt långhus och smalare kor. Enligt traditionen uppfördes kyrkan år 1137 av kung Sverker d ä i likhet med Kaga kyrka....

Ausführliche Beschreibung

Gespeichert in:
Bibliographische Detailangaben
Hauptverfasser: Gerhard Meyer, Magnus Hultman, Anders Hansson, Måns Månsson, Olof Tempelman, Lars Strömblad, Thor Thorén, Johan Krouthén, Axel Brunskog, Nils-Olof Hammarberg, Rune Håkansson, Ragnar Flood, Ture Jangvik, Abraham Nyström, Axel Nyström, Kristberg
Format: Web Resource
Sprache:swe
Online-Zugang:Volltext bestellen
Tags: Tag hinzufügen
Keine Tags, Fügen Sie den ersten Tag hinzu!
Beschreibung
Zusammenfassung:Sadeltak, Sadeltak - Med valmad spets Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten i mitten av 1100-talet med ett rektangulärt långhus och smalare kor. Enligt traditionen uppfördes kyrkan år 1137 av kung Sverker d ä i likhet med Kaga kyrka. Kärna kyrka är även förknippad med en tidigt upptecknad ballad, Per Tyrssons döttrar i Vänge, som beskriver kyrkans tillkomst. Kyrkans kor förlängdes åt öster med rakslutet korparti sannolikt i början av 1300-talet. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia och ett vapenhus och kyrkan valvslogs och försågs med kalkmålningar. Först i mitten av 1700-talet försågs kyrkan med torn i väster av byggmästare Petter Frimodig och murmästaren i Kärna Anders Hansson. Anders Hansson, som även var klockare i Kärna, byggde 16 kyrkor med en enkel utformning. Klockorna, som tidigare hängt i en bristfällig klockstapel flyttades över till tornet. Det uppfördes av sten i samma höjd som långhusmuren och med en överbyggnad av trä. Långhusets västra gavel togs ner och bänkutrymmet kunde utökas in i tornets bottenvåning. Redan 1781 fanns flera framtagna ritningsförslag till en utökning av kyrkan. Det ena visar en tillbyggd korsarm i norr med altaret förlagt i söder med altarpredikstol samt sakristian förlagd till det gamla koret. Detta ritningsförslag modifierades av arkitekt Samuel Enander 1827, som även lät behålla det gamla tornet. Ritningen låg till grund för den gestaltning kyrkan slutgiltigt fick 1831-1834 av byggmästaren Abraham Nyström i Kristberg. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. En av Abraham Nyströms mest genomarbetade kyrkor var Röks kyrka, som uppfördes 1842-1845. I Kärna kyrka placerade Nyström ett nytt torn i söder och en glasad lanternin över det nya koret. Detta har sina motsvarigheter i den av arkitekt Olof Tempelman år 1803-07 ombyggda kyrkan i Skedevi. I Kärna förlades sakristian i tornets bottenvåning med direktutgång till en altarpredikstol. Kyrkan kom därigenom att bestå av delar av det äldsta medeltida långhuset i den södra korväggen, det medeltida koret bildade den nya östra korsarmen och 1700-talstornets bottenvåning bildade den västra korsarmen. Kärna kyrka fick en nyklassicistisk utformning med spritp